Utbildning av kvalitet är en rättighet

Många ungdomar flyttar från Castilla Media på grund av få jobbmöjligheter och låg nivå på utbildningen. I Peru går ungefär 74 procent av skolbarnen ut grundskoleutbildningen, men på landsbygden är siffrorna lägre. Svalorna Latinamerika (LA) arbetar därför med utveckling av skolundervisningen inom programdelen ”rätten till utbildning av kvalitet”. 

För ett tag sedan följde vi med Galo och Jorge från Svalorna LA:s samarbetsorganisation CECYCAP när de besökte skolan Nuestra Señora de la Asunta i distriktet Machahuay. Medan de pratade med skolans rektor för att boka in ett möte med henne passade vi praktikanter på att prata med några av eleverna för att få veta vad de tycker och tänker om utbildning.

En av skolbyggnaderna i Machahuay, Castilla Media.
Foto: Mathilda Bäcklin.

– Skolkunskaper ger en bättre självförtroende och olika ämnen är värdefulla på olika sätt. Naturvetenskapen lär oss värdesätta naturen, matematik är bra om vi ska starta företag och lektioner i kommunikation lär oss att kommunicera, berättar Angie Carpio Ballon för oss. Hon är 16 år och drömmer om att bli psykolog.

Många av elevernas svar på våra frågor liknar varandra. Enligt eleverna vi pratar med handlar utbildning mycket om att lära sig om värderingar och att lära sig kommunicera. De menar också att utbildningen handlar om att ta eget ansvar, både för att klara själva utbildningen men också för att ta sig vidare efter studenten. Samtidigt tycker de att det är viktigt med en bra lärare som kan förklara saker på flera olika sätt så att alla förstår. Och läraren får gärna använda sig av film och kartor för att göra undervisningen lite mer levande.

Jorge och Galo pratar med en av klasserna på Nuestra Señora de la Asunta. Foto: Mathilda Bäcklin. 

Just nu är Svalorna LA:s arbete i skolorna under uppstart eftersom samarbetsorganisationen CECYCAP är ny i landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarollo Rural) och sommarlovet från skolorna tog slut först i mars. Därför handlar en stor del av arbetet om att undersöka vad som behövs i utvecklingen av utbildningen. Galo och Jorge pratar med myndigheter, lärare, elever och rektorer för att på så sätt få en tydligare bild av hur skolsituationen ser ut och vad som behövs i området. Det som ska ha uppnåtts efter att programmet är slut i Castilla Media är bland annat att eleverna förbättrar sitt självförtroende och sina betyg. Det finns också ett mål för att hundra procent av eleverna som är kopplade till PDR känner att skolan de går i är en plats för dem där deras rättigheter respekteras och främjas.

Alla elever vi pratar med i Machahuay anser att få gå i skolan och att ha tillgång till utbildning är en rättighet som de behöver för att klara sig i livet. När vi frågar eleverna vad som skulle hända om de inte fick gå i skolan svarar 15-åriga Palmiria Sepulveda:

– Oj! Vi skulle leva nästan som slavar för vi skulle inte kunna göra någonting själva. Vi skulle inte kunna göra det vi vill i livet.


Hela intervjuerna med eleverna i Machahuay finns att läsa på Svalornas hemsida.


Mathilda Bäcklin, informationspraktikant i Peru

MARIA: Att förtjäna sin rätt

Maria Hyllengren i Peru, blogginlägg 8
Mänskliga rättigheter. Allt det som du har rätt till för att du är människa. Som alla människor har rätt till. Eller? Efter ett besök i en svensk gymnasieklass fick jag ta del av ett annat synsätt på mänskliga rättigheter.

Min tid som informationspraktikant i Peru är över, och det efterföljande informationsarbetet i Sverige har tagit vid. Skola efter skola besöker jag och det jag vill förmedla är vikten av att arbeta för mänskliga rättigheter och hur det kan gå till när människor får förutsättningar att förbättra sina livsvillkor.

Ibland gör jag en värderingsövning med eleverna där de i grupp får låtsas att de är makthavare över ett land, och därmed kontrollerar vad invånarna har rätt till och inte. De sprider ut kort över bordet där jag skrivit ner olika rättigheter, sedan ber jag dem gång på gång att slänga bort ett antal kort och beröva sina medborgare från de rättigheterna.

Är det viktigare att ha en utbildning än mat på bordet? Måste man verkligen ha ett namn? Måste man få säga vad man vill om man har rätt till sina tankar? Eleverna prioriterar och diskuterar sinsemellan, och måste sedan motivera hur de har valt bland rättigheterna.

Ungdomarna är inte stolta över sina länder när endast fyra rättigheter kvarstår. Men det finns något i deras argument som avslöjar synen på mänskliga rättigheter som något man måste förtjäna: ”Har man inte utbildat sig kan man inte räkna med att någon ska ge en ett jobb”. ”Människorna som är med i programmet Lyxfällan kan inte sköta sin ekonomi, då borde de inte ha rätt till en bostad”.

Den som inte ordnar det för sig får alltså skylla sig själv? En intressant diskussion kom igång i klassrummet! Det arbete som Svalorna Latinamerika stöder i Peru för att ge människor förutsättningar att uppfylla sina rättigheter innehöll bra exempel på att det inte bara handlar om individens ansträngningar. Jag visade ett foto på 16-åriga Melvin som drömmer om att bli journalist. Eftersom hon pluggar på landsbygden vet hon om att hon inte lär sig lika mycket som eleverna i stan, och nu är hon rädd att hon inte ska komma in på universitetet. Jag visade ett annat foto på en gata i bergsbyn Viraco med den vackra glaciären Corupuna i bakgrunden. Är det bybornas fel att glaciären smälter och attvattentillgången därmed minskar? Vilket gör att det blir svårare för dem att försörja sig på jordbruket? Nej, jag vågar lova att de inte är byborna som är de största bovarna bakom de globala klimatförändringarna.

Slutsatsen i klassrummet? Människor i världen tänker olika när det gäller mänskliga rättigheter. Det är svårt att välja mellan de olika rättigheterna eftersom de på många sätt hör ihop. Man kan behöva kämpa själv för att uppfylla vissa rättigheter – men det är viktigt att arbeta för att alla ska ha samma förutsättningar.