På söndag är det mors dag här i Peru och i många andra länder. I Arequipa lockar affärernas skyltar och tv-kanalernas reklam med fina presenter och bilder av vackra mammor och söta, glada barn. ”Ge mamma vad hon förtjänar”, läser jag på sminkföretagets affisch.
De senaste dagarna, medan reklamkampanjerna trappats upp, har jag suttit och förberett en workshop kring genusfrågor för Svalorna Latinamerika och de tre organisationer vi samarbetar med. Vi behöver jobba med våra egna värderingar innan och under tiden vi arbetar med målgruppen. Något vi ska prata om är snäva roller och stereotyper, vad som är farligt med dem och hur vi kan utmana dem i de kontexter vi arbetar. Det är tänkt att vara en dag utan pekpinnar och med högt i tak att vädra instängda föreställningar och frågor.Är det någon symbol i samhället som är stereotyp och unken här, och kanske överallt, är det bilden av mamman, la mamá.
Jag sitter i soffan och läser om peruanska kvinnors situation. Tv:n står på och i ögonvrån ser jag en reklamspot där en liten pojke sitter och beundrar sin unga modellsnygga mamma medan hon provar klänningar framför spegeln. ”Feliz día mamá”, önskar ett stort klädvaruhus.
I högarna av statistik snavar jag över mödradödlighetens fula siffror. Peru är ett av de länder med högst mödradödlighet i Sydamerika. Enligt officiella siffror dör 185 kvinnor per 100 000 födda barn i Peru. FN beräknar att siffran är ännu högre: runt 240. Bakom siffrorna döljer sig enorma skillnader mellan rik och fattig, stad och landsbygd. Enligt vissa undersökningar dör så många som 800 av 100 000 mödrar i de fattigaste samhällsgrupperna i landet. Amnesty International
kräver att de peruanska myndigheterna avsätter mer resurser till reproduktiv hälsa för att rädda liv.
Först tänker jag att det vore ju den finaste presenten till de peruanska mammorna och hela samhället. Men nej, jag ändrar mig. Livet är ingen present, livet är en rättighet.
Det skulle vara de sista orden i dagens blogg, men jag måste lägga till nåt mer:
Roberta, feminist och kollega som håller i morgondagens workshop med mig, ringde just och berättade att hon måste springa ifrån en timme på förmiddagen imorgon. Hennes dotter ska dansa i skolans uppvisning för la mamá.
-Jag är hemskt ledsen, säger Roberta, jag vet att jag sviker gruppen. Men om jag inte går dit är jag en dålig mamma.
Jenny Ringarp
2 kommentarer:
Mors Dag - en dag som får oerhört mycket uppmärksamhet i Latinamerika, med helgdag och allt. Men de viktiga frågorna faller ofta i glömska och prioriteras inte. Och när de lyfts fram blir de "kvinnoproblem", inte samhällsproblem. Men livet är ju en rättighet, som du skriver. Man kunde hoppas att det var Mors Dag varje dag... Ser fram emot att höra hur det gick på workshopen! Kram.
Bra och tänkvärd text Jenny (som vanligt...)!
Här i Bolivia var det Mors Dag igår torsdag - och innan dess har tidningarna varit fyllda av annonser med vad man kan tänkas ge till sin kära mor på hennes dag - vanligaste förekommande har varit annonser för olika typer av skönhetsbehandlingar...i en annons sitter en liten gullig bebis som säger "mamita te quiero delgada y feliz!" - "mamma, jag vill ha dig smal och lycklig!" och försöker sälja olika behandlingar för att reducera och slanka till midja, rumpa och lår..allt för att mamma ska vara lycklig...ja - vad ska man säga - galet? sorgligt?
Hoppas vi kan ses snart - ska se om jag kan få till en resa till Arequipa! Vore kul! kram så länge
Åsa, Bolivia
Skicka en kommentar