REBECKA: Livsviktigt

Rebecka Hinn i Peru: inlägg 7

Att jobba som journalist kan ibland vara knepigt och rent av vara riktigt hårt när det handlar om tuffa levnadsöden. Dagen jag skulle intervjua en homosexuell man, José Luis, och följa honom i hans arbete som HIV-informatör i Arequipa, hade AIDS-patienten vi skulle besöka precis dött. Han var så borttynad att vi först inte märkte att det låg en man under filtarna. José Luis ville att jag skulle ta bild på mannen.

Dilemma... Ska jag fotografera en död person eller ej?!
...mannen kan ju inte ge sitt tilltånd och hans släktingar är inte där. Dessutom har jag själv förfasat mig över den alldeles för närgångna och respektlösa journalistiken här i Peru, där det är ok att fotografera allt och alla, när som helst.

Tänka, tänka...
José Luis står där redo och håller upp täcket. Han indikerar att jag måste snabba mig för att sjukhuspersonalen inte tycker om journalister. De har blivit stämda så många gånger så nu är ingen journalist välkommen längre. Jag är därför där som vän till José Luis.

´Klick´
Jag beslutar mig för att ta en bild, men ställer mig längre bort så att jag får en bild där man inte kan se vem mannen är. Jag vill att fokus ska ligga på José Luis ansiktsuttryck först och att man därefter ska snegla ner och skymta ansiktet på den döde mannen. Resultatet kan ni se här bredvid.

...men gjorde jag rätt?!?

Argument
Mitt val grundades i att det blir ännu tydligare hur viktigt José Luis arbete är. Under 2007 dog 58 000 människor av AIDS i Latinamerika. Mannen under täcket är en av dem som kommer att räknas in för detta året...

José Luis berättar
José Luis har många historier att berätta medan han visar runt på sjukhuset – om 23-åriga Alto som fick diagnosen HIV-positiv 2001, men som inte ville behandlas, och om 21-åriga Gorky som nästan tog livet av sig och endast vägde 45 kg när han mådde som värst. Båda lever nu bra liv, mycket tack vare stödet från José Luis.

- Det är det som är guld värt! Bara det att kramas och skratta tillsammans är jätteviktigt. De gör att de känner sig likvärdiga. Jag kallar det "Terapia de Sonrisa" (leendeterapi), säger José Luis och ger mig sitt största leende.

Jag blir arg och ledsen när jag tänker på alla som inte kan leva som de vill och har rätt till att leva. Tänk att allt detta grundar sig i en enda orsak:

Rädsla.

Rebecka Hinn
infoperu@svalorna.se

PS. Ni kan läsa mer om José Luis och HIV/AIDS på Latinamerika.nu. Om du vill läsa mer om homo-, bi- eller transsexuella i våra tre verksamhetsländer så klicka dig in på Svalornas hemsida.