AINA: “Jag är hundra procent man, bara så att ni vet”

Raul stoppar händerna i fickorna efter sitt stora uttalande, och ser sig osäkert omkring på de andra deltagarna. Han har klarat den till synes lätta uppgiften att definiera sig själv, men för både honom och de andra deltagarna väntar flera svåra utmaningar under de kommande dagarna.

Vi har precis inlett en tvådagars workshop för tjugotre medlemmar från samarbetsorganisationerna som ska handla om att synliggöra de patriarkala tankesätten och beteendena hos alla individer i deras vardag. Lättare sagt än gjort!

Vi börjar med en värderingsövning som går ut på att deltagarna tar ställning till om de identifierar sig med ett påstående eller inte, och jag inser efter en stund hur motsägelsefull bild de flesta har i frågan om könsroller och kvinnors rätt till sin egen kropp.

När vi ber alla som anser att kvinnor har rätt att bestämma över sin egen kropp att gå över till andra sidan rummet, går alla över. Sedan ber vi deltagarna ta ställning till om de anser att abort är en synd och då går fem personer över. Vad betyder det? Att de religiösa föreställningarna i vissa fall går djupare än tron på människors lika rättigheter?

I samordningsgruppen har det diskuterats om hur vi kan få människor att verkligen ifrågasätta “självklara” verkligheter och kategorier som könstillhörighet och religiösa föreställningar om relationerna mellan kvinnor och män. Det är omöjligt att prata om maktrelationer och förtryck av kvinnor i en nicaraguansk kontext utan att samtidigt göra en kritik av kyrkans verkan. Inte heller kan regeringen och rättsystemet lämnas utanför analysen av hur människor formas in i ett genuskontrakt som förtrycker både kvinnor och män. I Nicaragua har Ortegas regering en allians med kyrkan. Detta innebär att traditionellt religiösa ståndpunkter som att abort är en synd befästs av politiska och juridiska bestämmelser.

Övningen vi gjorde visar att inom organisationer som säger sig arbeta för kvinnors rättigheter finns det människor som i religionens namn ställer sig mot kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp.

Raul är inte helt förvånansvärt en av dem. Men samtidigt var han antagligen en av dem som lämnade workshopen med en större insikt om hur det patriarkala systemet påverkar honom och hans sätt att agera i vardagen och just detta var workshopens syfte.

(Rauls namn är fingerat)

Aina Gagliardo