Inlägg 5, Ana Fak i Nicaragua
Sverige ska lämna Nicaragua. Det vet nog alla vid det här laget. Beslutet kom efter det svenska regeringsskiftet. Moderaterna bestämde att antalet mottagarländer av svenskt bistånd skulle krympa. Därmed blev Nicaragua uteslutet. Någon mer detaljerad förklaring gavs inte, men 2011 skulle det bilaterala biståndssamarbetet med Nicaragua ha avslutats (men alltså inte Svalorna eller någon annan solidaritetsorganisations verksamhet i Nicaragua som delvis finansieras av Sida!).
Sen kom de nicaraguanska lokalvalen år 2008. Valfusk! skrek oppositionen, Valfusk! skrek världen - men officiellt fastställt blev det aldrig. Likväl lät Sida i april meddela att utfasningsprocessen skulle snabbas på. “Förutsättningarna för ett demokratiskt styre i landet har inte fortskridit i den positiva riktning man hoppats på”, skrev man i ett pressmeddelande. Ambassaden stängde. Projekt stoppades.
Sverige var inte ensamt att tycka. Fler var de som ansåg att den politiska utvecklingen i landet var oroväckande. Bättre att avlägsna sig. Biståndspengar och budgetunderstöd drogs in eller sänktes. Finland, Danmark, USA, EU.
Att de västerländska statsapparaterna vänder Nicaragua ryggen och fryser utbetalningar kommer att ha konsekvenser. Den nicaraguanske ekonomen och specialist i sociala frågor som hälsa och utbildning, Adolfo Acevedo, sade i mars till latinamerika.nu att han var orolig för att fler och fler skulle dra sig ur landet, då detta skulle slå hårt mot ett Nicaragua som redan lidit oerhört av den ekonomiska krisen.
Landet är Centralamerikas näst fattigaste efter Haiti och situationen för de sexuella och reproduktiva rättigheterna är kritiskt – totalt abortförbud, en ökande mödrardödlighet, bristande rättsäkerhet gällande sexuellt utnyttjande av barn. Dessutom har landets civilsamhälle sett ett ökande regeringsmotstånd.
Men vem oroar sig för vad som kommer hända med Nicaragua när nu omvärlden ger sig av. Huvudsaken verkar vara att det görs med stil. För Sveriges del iallafall. Sida har gett konsultföretaget Global Reporting i uppgift att sprida information om det 30-åriga biståndssamarbetet mellan Nicaragua och Sverige. Företaget har döpt detta till Exit Project Nicaragua. På dess hemsida publiceras nostalgiska texter om revolutionsåren och företaget planerar ett stort socialt ”event” hemma i Sverige.
Alltså, vad som istället borde vara en tid för kritiskt granskande och reflektion av det svenska biståndsarbetet i Nicaragua verkar istället bara bli ett enda stort socialt jippo. Ett avfirande av revolutionen, med Mikael Wihe som huvudnummer.
Ana Falk
infonicaragua@svalorna.se
3 kommentarer:
Bra analys. Det är viktigt att, som du gör, kritiskt granska utvecklingen istället för att bara stämma in i kören. Diggar hårt.
Ha det.
verkligen bra skrivet...
Mycket bra och tänkvärt inlägg.
Skicka en kommentar