Sofia Gustafsson i Bolivia, inlägg 10
Nu har det nästan gått ett år sedan jag kom hit till La Paz och det är därför snart dags för mig att åka hem. Jag ser verkligen fram emot att få träffa min familj och mina vänner, men samtidigt känns det lite jobbigt att åka härifrån. Det är så mycket och framförallt så många jag kommer att sakna.
Det känns också lite jobbigt att åka hem eftersom jag inte vet hur det kommer att bli med jobb. För att bättra på oddsen lite passade jag på att besöka Alasitasmarknaden här i La Paz i helgen. Varje år den 24 januari så beger sig i nästan alla i hela La Paz till Alasitasmarknaden där de säljer i stort sett allting, fast i miniatyr. Tanken är att du köper en miniatyr av det du önskar få under det nya året och sedan ser till att miniatyren blir välsignad av en Yatiri (en vis man eller kvinna inom den andinska kulturen). Sen är det bara att hoppas på det bästa.
Det mesta fanns att köpa, framförallt var det populärt med hus, brudpar, resväskor och pengar. Folk gick runt med hela kassar fulla av miniatyrsedlar för att få bättre inkomster under det kommande året. Allra bäst ska miniatyrerna tydligen fungera om man får dem i present av någon. Jag såg därför till att gå till Alasitasmarknaden med några vänner och sedan köpte vi jobbkontrakt, pengar och tuppar till varandra. Tuppen betyder att man ska träffa en pojkvän under året, vill man träffa en flickvän får man skaffa sig en höna. Tuppen jag fick hade dock gått sönder och var enbent, så vi får väl se hur det går med det.För att bättra på våra chanser så mycket som möjligt såg vi också till att få allt välsignat av en Yatiri. Detta innebar att det skulle stänkas sprit och blommor på miniatyrerna medan det rabblades välsignelser på aymara om hur bra det nya året skulle bli. Som avslutning hölls sakerna upp över
lite rökelse.Vi hade också lite tur eftersom vi råkade stå på rätt ställe när Bolivias vicepresident Álvaro García Linera gick förbi och delade ut miniatyrsedlar. Så trots att jag kommer att sakna La Paz väldigt mycket så börjar jag nu ändå se fram emot att åka hem, det kommande året kan ju inte bli annat än bra, med massor av pengar, jobbkontrakt och en enbent tupp!
Sofia Gustafsson
programassbolivia@svalorna.se
4 kommentarer:
Kuckeliku! Det hör man ju att det kommer gå bra för dig i år! Här i Peru såg jag till att ha något gult på mig på nyårsafton, vilket sägs ge tur..
Lycka till med din enbente tupp!!
I Peru är det mycket sedlar och resväskor runt nyår (för pengar och resor) men tuppen var ny!
Hälsningar Hanna C
e inte det din gamla granne, álvaro? Lycka till, hoppas jag ser dig i Stockholm (eller, i Skåne, du skulle hit?)
Tuppen har inte dykt upp än i alla fall, men han kanske väntar på mig i Sverige.
Hoppas allt är bra med er på Perukontoret!
Maja: Jo, tror allt att Alvaro kände igen mig och det var därför jag fick extra mycket pengar av honom ;-). Ska ner till Skåne en sväng så då vore det kul att ses!
Kram kram
Skicka en kommentar