Tre amerikanska soldater står med tunga kulsprutor bakom en husknut. Ryssarna har angripit och nu är det dags att visa vem som bestämmer. ”Prr… Prr… Prr…” låter det när de avfyrar sina vapen. Krigsfilmen är på längst fram i bussen och det är omöjligt att låta bli att titta eftersom ljudet dånar ur högtalarna.
Vi är på väg hem från en stor aktivitet i León, organiserad av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Mary Barreda. Efter aktiviteten har vi fått en pratstund med de anställda om deras arbete. Vi har suttit kring ett bord medan var och en av dem har berättat hur de arbetar förebyggande mot sexuell kommersiell exploatering. De pratar om dialog, om att öka kvinnors självkänsla, om barn och unga som aktiva subjekt och inte objekt.
Jag tittar på filmen framme i bussen. En enda kvinnlig skådespelerska har passerat förbi på skärmen. På vägen till León visade de också film. En välkänd historia om några män som vaknar upp dagen efter en svensexa och inte vet vad som har hänt. I den fanns det fler kvinnliga roller: den vackra blivande hustrun som ringer hela tiden och är orolig, den elaka hustrun som ringer hela tiden och är arg, och så den prostituerade kvinnan med det stora hjärtat.
Plansch på organisationen Mary Barredas kontor. En ovanlig bild i det nicaraguanska kulturutbudet. |
Under de olika möten med Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer vi varit på hittills finns det en gemensam konsensus. Det handlar om att unga flickor och pojkar ska få växa upp under liknande förhållanden, att de inte ska bli bedömda efter sitt kön. Under de här mötena, tillsammans med de här människorna, så känns det så självklart. Men i de filmer som visas på bussen här, i många av de sånger som spelas på fester och på gatan, finns det få förebilder för de unga flickor och pojkar som växer upp i Nicaragua. Enligt den kulturen är kvinnor i första hand till för att titta på. De ska vara vackra, men inte ta plats. Männen å sin sida, ska vara aktiva, men får inte visa känslor.
Efter snart två veckor på plats är jag förväntans- och hoppfull inför att se mer av hur Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer, med sitt arbete, kan röra om bland stela könsroller i Nicaragua.
Text: Sigrid Petersson
Foto: Teresa Allendes
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar