LOVA: Små stolta individer med stora budskap om kärlek och fredlig samvaro

Lova Gustafson i Bolivia, inlägg 1

Den tidiga torsdagsmorgonen den 26 september är klar men isande kall. Det är vackert att se när den starkt skinande solen stiger och sakta sprider sina strålar över bergen som omger oss. Husen i stadens gryta och de längst med bergens väggar glittrar och sprakar. Små rökmoln lämnar våra munnar när vi börjar att gå längs med Avenida 6 de Agosto, upp mot El Prado, den huvudgata som skär genom stadens centrum. Det är vår i La Paz, men nätterna är kalla och mornarna kyliga. Väl framme vid Plaza Estudiante möter vi några av de andra från Svalorna Latinamerikas kontor. Vi hoppar in i en av alla minibussar och börjar färden upp mot El Alto. Det är en stad belägen högt ovanför La Paz, mitt uppe på Bolivias högplatå.

Vi är på väg till El Alto för att delta i manifestationen “La caravana del dia de la afectividad” (”Manifestationsdag för visad omtanke”). Med denna vill man uppmärksamma våld mot barn och unga i Bolivia; i hemmet, i skolan och på arbetsplatsen (enligt lag är det tillåtet för ungdomar över 14 år att arbeta). Meningen är att belysa vikten av att man som barn och ungdom har rätt att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och därmed leva ett liv fritt från våld. Det är Svalorna Latinamerikas fyra samarbets­organisationer (Yanapi, Chasqui, CASSA och CDC) som anordnar eventet. Tillsammans ansvarar de för programmet “Suma Thakhi 1”, vilket är aymará och på svenska betyder “på god väg”. Programmet, som finansieras av Svalorna Latin­amerika, riktar sig till barn och ungdomar mellan 8-22 år. Syftet är att bygga självkänsla och självförtroende hos målgruppen samt att stärka deras aktörskap. Tanken är att på så sätt öka barns och ungdomars möjligheter att påverka och förändra sin egen levnadssituation.

Manifestation i El Alto mot våld mot barn och ungdomar

Det är ett färgglatt demonstrationståg som vi plötsligt har hamnat i. Ballonger i alla möjliga färger fladdrar i vinden, röda och blå kepsar klär de flesta barns och ungdomars huvuden, egengjorda hjärtedräkter spatserar förbi och några barn iklädda hoppfulla nyonfärger balanserar proffsigt på höga styltor. Stolta individer med små händer håller ett stadigt tag om stora skyltar och banderoller med viktiga budskap om kärlek, respekt och fredlig samvaro. På vissa av skyltarna står det med tydliga bokstäver: ”Abrazar da vida al corazón” (”Att kramas ger hjärtat liv”), ”Lo que se aprende en la familia permanece para siempre” (”Det man lär sig i familjen varar för evigt”) samt ”Con tu amor y respeto me dan seguridad” (“Din kärlek och respekt gör mig trygg”). Även om det är förbjudet att slå barn i Bolivia får jag berättat för mig att det, trots lagen, inte alls är ovanligt förekommande.

Tonerna och ljudet från en skolorkester ekar mellan husen. En av de ansvariga ledarna ropar ut olika budskap i en megafon: ”Que queremos?” (“Vad vill vi?”) och barnen svarar för full hals: ”Buen trato. Ya no queremos mas violencia!” (“Behandlas väl. Vi vill inte veta av mer våld”). Luften är fortfarande kall uppe på över 4000 meters höjd men himlen är isande blå och solen värmer och kastar sitt starka ljus över oss där vi marscherar fram på El Altos gator. I förgrunden kan man tydligt se Illimanis snötäckta topp. Vi syns och vi hörs. Nyfikna människor i bilar och på gatan sträcker ut sina händer för att ta emot informationsblad om dagens tema. Ibland stannar tåget upp och barnen samlas ihop av de lite äldre barnen och ledarna för att inte hamna allt för nära den mötande trafiken. Sedan vinkas vi framåt igen.

"Vi är inte fiender utan vänner"

Efter en dryg timme närmar vi oss ett litet torg där en ”Feria del buen trato” (ungefär ”Informationskampanj mot våld”) har förberetts med olika informationsstånd, lekar och pyssel för barnen och en liten scen. På scenen får barnen och ungdomarna från de olika organisationerna framträda med tidigare inövade teaterstycken. Livliga berättelser som, på ett ifrågasättande vis, behandlar olika stere­otyper och fördomar om hur tjejer och killar är och bör vara spelas upp. Publiken ler och applåderar uppmuntrande.

Idag har det varit en bra dag i staden El Alto, uppe på Bolivias högplatå. Kanske har manifestationen lyckats bidra till en tankeställare hos en och annan. Jag har inte en aning om vilka av dessa barn och ungdomar som har blivit utsatta för våld, i hemmet, i skolan eller på arbetsplatsen. Något som emellertid står klart är att de vid tidig ålder får möjlighet att lära sig hur man i demokratisk anda kan höja sin röst, uttrycka sin åsikt och kräva sin rätt! Jag hoppas innerligt att detta får fortsätta att vara en bra dag, även när barnen och ungdomarna anländer hem för att berätta om vad de har varit med om.

Text och foto: Lova Gustafson