Barnen lever i familjer där kommunikationen ofta sker med skrik och våld. Gör de inte som de blir tillsagda reagerar deras föräldrar med att skrika på dem, slå dem eller tvinga dem att bada i iskallt vatten. Det sistnämnda skulle jag själv vilja klassificera som tortyr eftersom det sker i El Alto där det ofta är nollgradigt eller ännu kallare på kvällar och nätterna.
En av mina arbetsuppgifter har varit att arbeta med en baslinjestudie för vårt nya program Suma Thakhi (som min kollega Sofi har presenterat genom en rad artiklar på Svalorna LAs hemsida). En baslinjestudie innebär att vi vill veta hur situationen ser ut för de barn och ungdomar som våra samarbetsorganisationer arbetar med så här i början av programmet för att sedan kunna göra en uppföljning varje år för att se vilka resultat vi har uppnått. Häromdagen fick vi resultaten av de intervjuer som våra samarbetsorganisationer har genomfört och det var verkligen skrämmande läsning.
Både barnen och föräldrarna känner av att de inte har lika mycket tid för att umgås inom familjen som de skulle vilja. Det beror oftast på att föräldrarna måste arbeta långa dagar för att få ihop tillräckligt med pengar till mat och därför hinner de bara prata med sina barn en kort stund på kvällen och kanske på söndagen då många är lediga. En del av barnen har därför funderat ut olika sätt att kunna ta tillvara den lilla tid de har med sina föräldrar genom att hjälpa till i hemmet och prata medan de lagar mat, diskar eller städar.
Andra barn har strategier för att undvika sina föräldrar, särskilt när de kommer hem trötta eller berusade, eftersom det är då det finns en stor risk att de ska bli slagna. En stor majoritet av barnen berättar att de, och deras syskon, blir slagna eller duschade i iskallt vatten när de inte lyder sina föräldrar, eller om deras föräldrar bara råkar vara på dåligt humör av någon annan anledning. Även många av de intervjuade föräldrarna medger att de ibland kanske reagerar genom att slå barnen med påkar, men de vill inte riktigt inse att det skulle klassificeras som våld och misshandel.
Det som trots allt ger hopp är att i alla fall några av föräldrarna har insett att det är viktigt att ge sina barn tid och att det finns andra sätt att uppfostra sina barn än med skrik och slag, även om de ännu inte riktigt helt har lyckats ändra sitt beteende. Att ändra väl invanda beteenden tar ju tyvärr tid, men förhoppningsvis kommer åtminstone några utav barnen få en lite lyckligare familjesituation under sin tid i Suma Thakhi.
Sofia Gustafsson
programassbolivia@svalorna.se
Foto: Malin Sjöberg.
De barn som är med på fotona bor i El Alto men har inte varit med i undersökningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar