BJÖRN: Att ta papperssvalan till Bolivia

Björn Reisnert i Bolivia, inlägg 1

Är jag framme än? Nyvaken rycker jag bort gardinen och tittar ut genom fönstret. Nej, jag är fortfarande i Madrid. Det måste ha varit en dröm.

Jag är alltså i Madrid och jag stannar här några dagar för att få en lagom lång startsträcka. Men snart bär det iväg. Om bara några dagar sitter jag, Björn "El Oso" Reisnert, på en jumbopapperssvala på väg till ett land som jag aldrig varit i, men som fascinerat mig sedan jag hörde andinsk flöjtmusik för första gången och vars folk jag brytt mig om sedan jag såg en gripande dokumentär om en boliviansk gruvarbetare när jag var 13 år. Det är det landet som jag ska åka till, lära känna och skriva om.

Jag sätter mig upp i sängen och funderar lite över vilken bild jag har av Bolivia. Jag försöker fokusera på detaljer, ansikten och enskilda människor, men tankarna förs hela tiden till det omfattande och generella.

En god vän från Argentina som varit i La Paz sa att Bolivia är ett land fullt av motsägelser. Hur är det möjligt att en så stor andel av befolkningen lever i fattigdom, när landet är så otroligt rikt på naturresurser?

Jag funderar vidare och kommer att tänka på Bolivia som ett land i förändring, med en president, Evo Morales, som drivit igenom radikala reformer och förbättrat livet för många fattiga bolivianer. Det är åtminstone vad jag har hört. Undrar vilken bilden är av honom i hemlandet?

Min bild av Bolivia före ankomst är rörig. Motsägelser och orättvisor sammanblandas med hopp om förändringar och en bättre framtid för de som lever med knappa resurser. Det ska bli både intressant och väldigt roligt att läsa, fördjupa sig, fundera och skriva om det jag lär mig och upptäcker.

Snart bär det iväg från Europas näst högsta huvudstad Madrid till världens högsta La Paz. Det är inte en dröm. Det är verklighet.

Björn Reisnert