Mänskliga rättigheter. Allt det som du har rätt till för att du är människa. Som alla människor har rätt till. Eller? Efter ett besök i en svensk gymnasieklass fick jag ta del av ett annat synsätt på mänskliga rättigheter.
Min tid som informationspraktikant i Peru är över, och det efterföljande informationsarbetet i Sverige har tagit vid. Skola efter skola besöker jag och det jag vill förmedla är vikten av att arbeta för mänskliga rättigheter och hur det kan gå till när människor får förutsättningar att förbättra sina livsvillkor.
Ibland gör jag en värderingsövning med eleverna där de i grupp får låtsas att de är makthavare över ett land, och därmed kontrollerar vad invånarna har rätt till och inte. De sprider ut kort över bordet där jag skrivit ner olika rättigheter, sedan ber jag dem gång på gång att slänga bort ett antal kort och beröva sina medborgare från de rättigheterna.
Är det viktigare att ha en utbildning än mat på bordet? Måste man verkligen ha ett namn? Måste man få säga vad man vill om man har rätt till sina tankar? Eleverna prioriterar och diskuterar sinsemellan, och måste sedan motivera hur de har valt bland rättigheterna.
Ungdomarna är inte stolta över sina länder när endast fyra rättigheter kvarstår. Men det finns något i deras argument som avslöjar synen på mänskliga rättigheter som något man måste förtjäna: ”Har man inte utbildat sig kan man inte räkna med att någon ska ge en ett jobb”. ”Människorna som är med i programmet Lyxfällan kan inte sköta sin ekonomi, då borde de inte ha rätt till en bostad”.
Den som inte ordnar det för sig får alltså skylla sig själv? En intressant diskussion kom igång i klassrummet! Det arbete som Svalorna Latinamerika stöder i Peru för att ge människor förutsättningar att uppfylla sina rättigheter innehöll bra exempel på att det inte bara handlar om individens ansträngningar. Jag visade ett foto på 16-åriga Melvin som drömmer om att bli journalist. Eftersom hon pluggar på landsbygden vet hon om att hon inte lär sig lika mycket som eleverna i stan, och nu är hon rädd att hon inte ska komma in på universitetet. Jag visade ett annat foto på en gata i bergsbyn Viraco med den vackra glaciären Corupuna i bakgrunden. Är det bybornas fel att glaciären smälter och attvattentillgången därmed minskar? Vilket gör att det blir svårare för dem att försörja sig på jordbruket? Nej, jag vågar lova att de inte är byborna som är de största bovarna bakom de globala klimatförändringarna.
Slutsatsen i klassrummet? Människor i världen tänker olika när det gäller mänskliga rättigheter. Det är svårt att välja mellan de olika rättigheterna eftersom de på många sätt hör ihop. Man kan behöva kämpa själv för att uppfylla vissa rättigheter – men det är viktigt att arbeta för att alla ska ha samma förutsättningar.
1 kommentar:
Tack för dina intressanta tankar om hur vi människor ibland ser på mänskliga rättigheter!
Skicka en kommentar