Migration, Vatten och Kommunikation - Utmaningar och lösningar med landsbygdslivet

Under förra veckans möte med ledarna för de olika distrikten i Castilla Media diskuterades de olika utmaningarna som finns i området där Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram, PDR, arbetar. Mötet riktade sig till de olika ledarna och borgmästarna i området men bjöd även in civilsamhället att delta för att tillsammans diskutera olika lösningar och förbättringar på utmaningarna. Alla delades in i olika diskussionsgrupper för att tillsammans kunna brainstorma fram olika lösningar. Ett sätt att öppna upp för fler att delta för en hållbarare utveckling.

Coropuna glaciären som förser Castilla Media med vatten. Beräknas minska med 1 km3 varje år vilket är oroande snabbt. Foto. Julia Svanström

Migration, Vatten och Kommunikation
Migration, vattentillförsel och kommunikation nämndes som de 3 stora utmaningarna i området. Men med god ledning och aktivt deltagande från civilsamhället så var vi i min diskussionsgrupp eniga om att vi skulle kunna förbättra många av dessa svårigheter.

Den vanligaste grunden till att människorna flyttar från landsbygden är bristen på god utbildning. Det finns ingen gymnasieskola i området så vill ungdomarna studera vidare efter högstadiet måste de flytta till närmaste stad. Många familjer väljer då att flytta tillsammans, 16 år är en tidig ålder att skiljas från sin familj. Därför är det av största prioritet att bygga ett gymnasium i Castilla Media för att familjer ska kunna bo kvar och ungdomarna fortsätta gå i skolan.

När vi kom till den andra utmaningen angående vattenproblematiken så kom det upp många förslag på vad som behövdes göras. Att utforma en vattenkommisson med experter och engagerade människor skulle vara till stor fördel, på så vis skulle de kunna ge råd om specifika förbättringar samt studera vattentillförseln i regionen. Andra viktiga åtgärder för att minska effekten av den globala uppvärminingen lokalt lades fram. De naturliga grödorna i den andinska zonen nära Coropuna håller på att försvinna på grund av nyintroducerade grödor, detta snabbar upp effekten av klimatförändringarna då frånvaron av dessa grödor gör att vattnet från glaciären rinner ännu snabbare. Detta är något som en av deltagarna tryckte extra på som något som faktiskt de som bor här kan göra något åt. Det är även viktigt att vi använder ny teknik för att samla upp så mycket av de lilla regnvatten som faller i regionen som möjligt.

I den andinska regionen i södra Peru är klimatet torrt och kargt, byarna är helt beroende av vattentillförseln från glaciärerna på högre höjd. Foto. Julia Svanström

Genom att förbättra kommunikationen mellan byarna skulle distrikten bättre kunna samarbeta i dessa frågor, något som krävs för att klara dessa utmaningar. Att satsa på turism var också ett förslag som kom upp för att öka ekonomin i regionen. Castilla Media är oerhört vacker och har historiska anor så det enda som hindrar turistera från att komma hit är just bristen på kommunikation och otillgängligheten.

Julia Svanström, programpraktikant, Peru

Grönskande dalar i kargt landskap – Castilla Media och hotet om en smältande glaciär

Att resa till Castilla Media är något utöver det vanliga. Det är svårt att inte förundras över det landskap som passerar utanför fönstret då det efter flera timmar av öken och torka plötsligt dyker upp grönskande dalar mitt i det karga. Det är även just dessa dalar som försörjer befolkningen i de olika distrikten där PDR II (Programa de Desarrollo Rural) arbetar. Att dalarna i sig är bördiga är till stor del tack vare den glaciär som breder ut sig i horisonten och förser regionen med vatten året om. Denna glaciär, vid namn Coropuna, är en särskilt viktig vattenresurs under de torra månaderna när regnet lyser med sin frånvaro.

Mitt i det karga andinska landskapet dyker det plötsligt upp grönskande dalar som ger livnäring till befolkningen i Castilla Media. Foto: Julia Svanström

Det är dock långt ifrån en problemlös situation som befolkningen i Castilla Media står inför. Likt många andra länder i världen är Peru känsligt för de klimatförändringar som sker. Detta är också något som de jordbrukare som deltar i PDR II är medvetna om. Vid frågan om på vilka sätt klimatförändringarna har gjort sig märkbara hittills i regionen fick vi svaret att det har blivit varmare överlag och att det har gjort det möjligt att odla fler sorters frukt. Även om detta kan låta positivt är det trots allt endast en kortsiktig fördel. Ökade temperaturer medför nämligen också en mycket mer negativ långsiktig trend i form av smältande glaciär-isar.

Coropuna, den stora glaciär som förser Castilla Media med vatten året om, är under stor press på grund av globala klimatförändringar. Foto: Alexandra Garcia Nilsson 

I dagsläget finns det studier som pekar på att glaciären Coropuna är under så stor press p.g.a. global uppvärmning att den riskerar ha smält bort inom de närmsta 50 åren. Även tidigare praktikanter har skrivit om denna trend och det går att läsa om det här. Med detta i åtanke kan det vara värt att belysa den Internationella vattendagen som infaller den 22:e mars varje år för att lyfta vikten av att förvalta världens vattentillgångar på ett hållbart sätt. Just i år är temat för dagen ”vatten och jobb”, vilket känns passande då det utan säkra vattentillgångar inte kommer att gå att bo kvar i regionen. Detta är också något som fältteamet inom PDR II diskuterar som ett viktigt framtida steg för programmet då det med stor sannolikhet kommer att behövas alternativa tillgångar till vatten i framtiden, samt en omstrukturering av de grödor som odlas till mer vattensnåla varianter.

Den flod som består av smältvatten från Coropuna och som riskerar torka ut i samma takt som isen. Foto: Veronica Haegeland

Med anledning av detta har PDR II tillsammans med Svalorna Latinamerika genomfört en studie med syfte att undersöka de långsiktiga effekterna av den minskande glaciären, samt hur klimat och vattenfrågan kan inkorporeras i de olika komponenterna i programmet. Vikten av detta är något som Irma Timana Taboada, programkoordinator för PDR II, framhäver eftersom en hållbar utveckling av regionen kräver samspel med miljö och de naturresurser som finns att tillgå.

Veronica Haegeland, programpraktikant, Peru

Klimatet påverkar Perus skolor och skolorna i Castilla Media arbetar för en minskad klimatpåverkan.

Första dagen på vår mätningsresa hann klockan bli nio på kvällen innan vi var färdiga med alla enkäter och intervjuer i Uñon, ett av Castilla Medias mest svårtillgängliga distrikt. I bilen på väg tillbaka till Tipan fick vi sällskap av en mor och dotter som hade gått i nära två timmar från deras hem till Uñon. Hade de inte åkt med oss i bilen så hade de även fått gå hela vägen till Tipan, en resa som tog oss över en och en halv timme med bil. Under resan berättade kvinnan att hon jobbar som lärare i Arequipa. Det är inte ovanligt att lärare jobbar långt ifrån sina hem och att de därför ofta måste tillbringa stor del av sin tid ifrån familjen. Hon berättade även att hon framöver inte kommer hinna åka hem så mycket då hon kommer att bli tvungen att arbeta på lördagar på grund av väderfenomenet el Niño. El Niño brukar återkomma var 4-7 år och hålla i sig mellan 12- 17 månader och kan göra så att Peru drabbas av kraftiga regn och översvämningar. Castilla Media som är bergigt och i vanliga fall mycket torrt skulle även kunna drabbas av erosioner (SMHI, 2014). Skolorna planerar därför för att komprimera terminen så att inte eleverna ska missa sina skoltimmar, om väderfenomenet skulle göra så att de inte kan gå till skolan i slutet av året.

 En av vägarna i centrum av Uñon. Foto Alexandra Garcia Nilsson

På ett föräldramöte i Tipan, som hölls i samband med en aktivitet inom programmets utbildningskomponent, diskuterade rektorn och föräldrar till barnen i byns högstadieskola på vilket sätt terminen ska komprimeras. Vi fick reda på att 77 timmar måste arbetas ikapp och att detta antingen kan lösas genom att förlänga skoldagarna eller genom att skolveckorna förlängs genom att undervisning även hålls på lördagarna. Rektorns första förslag var att förlänga skoldagarna måndag till torsdag, men lämna fredagen som vanligt. Detta mottogs inte bra av föräldrarna. De protesterade och sa att många av barnen som inte bodde i centrum av Tipan först måste åka skolbuss och sedan gå långa sträckor för att ta sig hem, vilket för vissa av dem tar upp emot tre timmar. De skulle därför komma hem när de redan hade börjat mörkna och dessutom skulle de inte ha ätit på många timmar. En av papporna som närvarande på mötet sa även upprört att eftersom att många av lärarna åker ifrån sina familjer för att jobba på skolan vill de sluta tidigt på fredagarna och inte jobba på lördagarna för att hinna hem till dem. Han tyckte att de bara tänkte på sig själva och sina familjer när de la förslaget och att de inte hade brytt sig om vad som var bäst för skolbarnen. Rektorn tog till sig vad pappan och de andra föräldrarna sagt och gav som förslag att eleverna skulle gå i skolan fyra lördagar och en timme längre än vanligt måndag till torsdag. Föräldrarna verkade inte riktigt nöjda med det förslaget heller men då de inte kunde komma fram till något bättre alternativ enades de tillslut motvilligt om rektorns förslag.

 ”Barnens utbildning involverar hela samhället” står det på en banderoll på skolan i Tipan. Foto: Alexandra Garcia Nilsson

En tredje plats där el Niño diskuterades under vår resa var i samband med en aktivitet som programmets utbildningskomponent anordnat. Tipans högstadieskolas miljöförening arbetade tillsammans med två biologer på en plan över hur föreningens miljöarbete ska se ut. En av biologerna menade att även om det är oklart vilken påverkan den förstärkta växthuseffekten har på el Niño så finns det ju även många andra anledningar till att jobba mot miljöförstöringen. Och även om det inte främst är utsläpp i Peru som lett till miljöproblemen i landet så måste alla hjälpas åt och därför är det viktigt att arbeta med miljöfrågor överallt, även i Castilla Media. Exempel på aktiviteter i miljöföreningens arbetsplan var att de skulle sprida information kring miljöproblemen genom flyers och radioprogram, att de skulle sätta press på att skolan skulle ta sitt ansvar när det kom till undervisning kring miljöproblem och att föreningen skulle plantera träd i området.

Utsikt från vägen upp till Uñon med glaciären Corupuna i bakgrunden. Foto: Alexandra Garcia Nilsson

Jag pratade även om miljöproblemen med Galo Reymer Fernandez, som är ansvarig för programmets utbildningskomponent. Han kommer från och bor i Castilla Media och är mycket orolig inför framtiden. ”Vi vet inte hur länge till Coropunan kommer kunna försörja oss, men att den smälter det vet vi. Vissa säger att den kommer kunna försörja oss i 15 år till, andra säger 30 år men sen då, vad ska vi göra då? Vi kommer att bli tvungna att flytta till en plats där vi inte vill bo för att vi inte längre kan bo kvar i våra hem.”Att vi måste ändra våra vanor för kommande generationers skull är en tanke som möjligtvis håller i Sverige, här är dock klimatriskerna reella även för nuvarande generationer.


Alexandra Garcia Nilsson, Programpraktikant, Peru

Källa:

SMHI. (2014). El Niño och La Niña. Hämtad 2015-10-06, från http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/el-ni-o-och-la-ni-a-1.7053

Det livsviktiga vattnet från glaciären Coropuna

Vägen ut till projektområde i Castilla Media där Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram PDR arbetar tar en genom ett bergigt ökenlandskap fullt av sand, grus och sten. Ungefär halvvägs dyker en liten flod upp nere i botten av ravinen. Den är ett välkommet tillskott och runt den frodas en grönska som står i skarp kontrast till de annars så torra jordarna. Under sista delen av resan tar vägen en längs slingrande grusvägar upp i bergen och medan vattnet långt där nere i botten av ravinen fortsätter ge grönska rör vi oss som i ett dammoln.

Efter ett tag delar sig ravinen i två, där den större floden fortsätter vidare norrut mot det välkända turistområdet Cañon de Colca. Vi fortsätter längs det mindre vattendraget, nu inte mycket större än en bäck. Plötsligt tornar ett stort istäckt bergsmassiv upp sig långt borta i fjärran. Detta är glaciären Coropuna, den viktigaste vattenkällan för Castilla Media. Tack vare glaciärens avsmältning fylls de annars så torra dalarna med liv, vilket de cirka 8000 invånarna i projektområdet är beroende av i sitt jordbruk och dagliga leverne.

På väg till Castilla Media med glaciären Coropuna i bakgrunden och grönskan den ger i det annars så karga landskapet. Foto: Samuel Hallin Veres

En glaciär är ett komplicerat ekosystem där smältning och påbyggnad av ny glaciär avlöser varandra. Normalt så tar dessa två processer i stort sett ut varandra men den globala temperaturökningen de senaste 30 åren har rubbat den delikata mixen. I Peru har mer än 20 % av den totala glaciärmassan gått förlorat, men det är inte bara ett nationellt problem. I Aftonbladet (5/6 2015) rapporteras det till exempel om hur världens glaciärer smälter rekordsnabbt och i SVT Nyheter (20/8 2015)  går det att läsa om situationen i Sverige.

Bild som visar hur Coropunaglaciären har smält sedan 1955. Bild tagen från García Gutiérrez, 2013.

Bilden ovan visar det som många studier har kommit fram till: Coropunas glaciärtäcke har minskat med mer än hälften sedan 1955. Om smältningen fortsätter i samma takt kan all is ha smält inom 50 år. Effekterna av detta skulle vara katastrofala för de som bor i området. Redan nu upplever de en minskning av vattentillgången i dalarna i Castilla Media. Reynaldo Taco Silva, borgmästare i Machaguay, säger:
- Vattentillgången har minskat, det ser vi redan nu. Det påverkar skördarna som blir mindre. Än så länge är effekterna dock inte tillräckligt stora för att folk ska bry sig. Men om vi inte börjar arbetar nu kommer vi få stora problem senare.

Reynaldo Taco Silva, borgmästare i Machaguay, pratar om hur vattentillgången har minskat de senaste åren. Foto: Samuel Hallin Veres

Görs då inget för att motverka de negativa konsekvenserna från glaciärsmältningen? Även om PDR inte har som uttalat mål att förbereda området för en tid då Coropunaglaciären har smält görs det indirekt. Bland annat används hållbara agroekologiska metoder för att förbättra jordbruksproduktiviteten, inom skolan stöttas skapandet av miljökommittéer och genom att enskilda producenter organiserar sig i kooperativ förbättras möjligheterna för en långsiktig och hållbar utveckling.

Det finns med andra ord hopp, men det behövs fler initiativ både på lokal och global nivå för att motverka de negativa effekterna av klimatförändringarna. Svalorna Latinamerika utarbetar just nu en studie för att undersöka avsmältningen och dess effekter i Castilla Media. Förhoppningen är att den ska ligga till grund för kommande projekt för att anpassa regionen till de nya förutsättningarna. På så vis ökar chanserna för att befolkningen i Castilla Media ska kunna bo kvar på platsen som de kallar sin.


Samuel Hallin Veres, programpraktikant, Peru



Källor och mer info (på spanska):

Rapport från Fundación M.J. Bustamente De La Fuente (2010) om klimatförändringar i Peru.

Miljöministeriet i Peru skriver om hur klimatförändringarna påverkar glaciärerna i landet.

García Gutiérrez, Eduardo (2013). Evaluación Glaciar del cuadrante noroeste del Nevado Coropuna. 

Arbetet för Castilla Medias älskade natur

Den femte juni firas Världsmiljödagen över hela världen för att öka medvetenhet om miljöproblemen vi lever med och för att öka initiativ när det kommer till miljön. Svalorna Latinamerika och samarbetsorganisationerna på fält i Peru arbetar aktivt för att bevara Castilla Medias miljö och för att påverka den så lite som möjligt. 

Det största problemet när det kommer till miljö i Castilla Media är vattnet. Smältvattnet från glaciären Coropuna förser byarna med vatten, men på grund av klimatförändringar, med stigande temperatur, har en stor del av glaciären redan smält och försvunnit. Utan den smältande snön från glaciären blir några av byarna helt utan vatten och kommer inte klara sig, och i den takt som glaciären nu försvinner är vattenförsörjningen ett stort orosmoment för byborna.

 Coropunaglaciären ligger precis ovanför byarna i Castilla Media.
Foto: Mathilda Bäcklin.

I Castilla Media är också sophantering ett problem. Det finns ingen riktig soptipp eller någon återvinningsstation, soporna slängs direkt i naturen. Därför försöker Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram PDR lära de boende i Castilla Media hur de själva kan återanvända material. På skolor har elever fått göra konsthantverk av återvunnet material tillsammans med PDR, och kvinnor som säljer frukt har fått göra fruktkorgar av återvunnet papper. På så sätt lär de sig hur de själva kan ta hand om materialet istället för att slänga det i naturen.

PDR har även försökt minska soporna inom programmets aktiviteter. Förra året tog PDR inte med några plastglas till aktiviteterna när de bjöd deltagare på fika, utan alla fick istället ta med sig egna glas hemifrån som de sedan fick ta hem igen och diska. På så sätt minskade soporna inom programmets verksamhet.

Men att sopor tas om hand om i Castilla Media är kommunernas ansvar. Svalorna LA:s samarbetsorganisationer pratar med kommunerna om sophanteringen i området, men i slutändan handlar det om pengar. Irma Timaná, fältkoordinator för PDR, berättar att kommunerna oftast prioriterar andra områden när de gör sin budget och därför får naturen lida.

På den här branten i Castilla Media slänger flera av de boende sina sopor.
Foto: Mathilda Bäcklin.

10-åriga Davis Aldahir Vizcardo Chaupi tycker att de borde göra något åt miljön i Castilla Media.

– De borde inte slänga sopor och de borde städa gatorna varje dag, säger han.

Och de flesta som bor i Castilla Media säger att miljön, den rena luften och vackra naturen är det bästa med platsen de bor på. De pratar också ofta om hur glada de är att mycket av maten de odlar är ekologisk och att de vill att den förblir så. Därför behövs utveckling och utbildning inom miljö för att bevara Castilla Medias älskade natur och allt den har att erbjuda.

Mathilda Bäcklin, informationspraktikant i Peru