Aktivt deltagande i Nicaragua, PÅ RIKTIGT!

Två barn ur målgruppen som självsäkert för sig med termer som riskfaktorer, osunt beteende i sociala medier, hur man kan skydda sig mot Sexuell Kommersiell Exploatering (SKE), vikten av kommunikation inom familjen. Det är fascinerande att se hur mycket kunskap de besitter med sina knappa 13 respektive 10 år. De två barnen är Jackson Ulises Olivas Gutierreza  och Jennifer Anieska Dormuz , de båda har fått extra utbildning av organisationen Club Infantil, som är en av de fyra organisationerna inom programmet mot SKE som Svalorna Latinamerika finansierar i Nicaragua.  Denna extra utbildning ges till de som varit aktiva inom programmet under en längre tid och som visar intresse att vilja lära sig mer. De barn och ungdomar (målgruppen) som har fått denna extra utbildning kallas då ”los monitores” en liknande roll som kommunikatörerna har (se detta inlägg för mer information om kommunikatörerna) men med fokus på att hålla i egna reflektionsutrymmen och workshops.

Jennifer Anieska Dormuz, monitor för Club Infantil. Foto: Elin Jakobsen Rydstedt

Jackson Ulises Olivas Gutierreza  monitor för Club Infantil med en vän. Foto: Elin Jakobsen Rydstedt

Club infantil har var de kallar ”öppna hus” i vissa stadsdelar utanför centrala Jinotega, (Norra Nicaragua) där målgruppen kan komma och få hjälp med läxorna, måla, dansa, spela teater. Ett kreativt utrymme och som Jackson beskriver det :”En rolig och trygg oas som man vet alltid finns där när man behöver”.  De har detta öppna hus både på förmiddagen och eftermiddagen så de barn och ungdomar som går i skolan på morgonen och eftermiddag ska ha lika möjlighet att ta del av dessa öppna hus.  I denna trygga oas så ägnar man alltid en timme åt ”utrymme för reflektion” då man tar upp ämnen relaterat till SKE, det kan vara ämnen som risksituationer, riskfaktorer, identitet, sexualitet, barns rättigheter osv. Jag märkte att barnen och ungdomarna som deltog i detta utrymme öppnade sig mycket när det är deras kamrater som håller i aktiviteten, det kommer upp många egna erfarenheter och då ”los monitores” sätter sina egna ord på vissa ämnen gör det att man känner att det är en aktivitet för och av barn och ungdomar. När man sedan läser om organisationernas mål och förväntade resultat så står det tydligt att ett av de förväntade resultaten som programmet har är att barnen och ungdomarna har en ledande roll i planeringen och utförandet av aktiviteter mot SKE i samarbete med nyckelaktörer. Att tilläga så finns det alltid en vuxen kontaktperson som deltar vid dessa aktiviteter som stöd.

Teaterövning Club infantil, Jinotega. Foto: Elin Jakobsen Rydstedt

Ett av de tydligaste bevisen på att alla organisationer arbetar hårt för att detta förväntade resultat var i dagarna när vi hade programrådsmöte och planerade en aktivitet för den 26 juni. Detta datum ska vi ha en aktivitet med ca 50 barn och ungdomar från varje organisation som ska träffas och utbyta erfarenheter och fira ”barnens vecka”.  Vi hade gjort en plan för hur aktiviteten ska se ut som var så gott som klar, men då så kommer förslaget att representanter från målgruppen ska vara med och godkänna planeringen och även ge egna förslag hur vi kan förbättra aktiviteten då den är för dem.  I förra veckan så kom 3 representanter från varje organisation och ägnade en hel förmiddag till att omarbeta förslaget och komma med egna förslag till förbättringar. Det tycker jag är att arbeta PÅ RIKTIGT för barnens och ungdomarnas ledande roll i planering och utförande av aktiviteter.

Reflektionsutrymme om riskfaktorer och hur man kan skydda sig från SKE, Club Infantil, Jinotega. Foto: Elin Jakobsen Rydstedt

Hälsningar från ett varmt Telica
Elin Jakobsen Rydstedt, Programpraktikant Nicaragua

Masculinidades som ett verktyg för att nå målet

Rekonstrueringen av könsroller är ett ständigt pågående arbete. Förra veckan var Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer i Nicaragua på plats i Estelí för en utbildning om masculinidades (maskuliniteter). Nätverket Red de Masculinidad por la igualdad de género, REDMAS, som består av ett 20-tal nicaraguanska organisationer höll i utbildningen.  Masculinidades går ut på att omvärdera den traditionella mansrollen och synliggöra manlig hegemoni. Masculinidades vill visa på alternativ till den traditionella mansrollen för att kunna leva i harmoni med samhället. Det är även idéer och en rörelse som är utspridd i Latinamerika som många gånger drivs av männen själva för att utmana och förändra samhället samt könsroller.

Då programmet för att förebygga sexuell kommersiell exploatering av barn och ungdomar går ut på att identifiera riskfaktorer samt orsaker var utbildningen förra veckan ett bra sätt att komma åt kärnan av fenomenet. Kunskaperna som grupperna har fått under förra veckan används sedan i deras vardagliga arbete med barn, ungdomar, mödrar, skoputsare, nätverk osv.

Redan samma vecka fick vi chansen att börja använda oss av vad vi hade lärt oss. Under en workshop med ungdomar där temat var sexualundervisning med fokus på HIV och könssjukdomar. Då dagen för HIV var under samma vecka, har organisationen Mary Barreda haft flera aktiviteter med samma tema. Under workshopen svarade ungdomarna på olika påstående kring sexuellt överförbara sjukdomar, hur de smittas, hur en skyddar sig osv. Ett av påståendena var; ”Det är bara prostituerade och homosexuella som kan smittas av HIV”. Karla Laguna passade, i och med denna fråga, på att ifrågasätta de fördomar som finns kring HBTQ och den heterosexuella normen.  Detsamma gällde könsroller. Karla frågade ungdomarna hur många sexpartners en kvinna kan ha respektive en man. Detta var för att belysa hur en kvinnas sexualitet och sexuella liv är mer politiserad än en mans. Till en början svarade några ungdomar att en kvinna bara borde ha en sexpartner under sitt liv, och det skulle vara en man. En man däremot var tillåten att ha fler. Karla ifrågasatte detta och sakta men säkert började några undra varför de tyckte som de gjorde. En manlig ungdom svarade bland annat att en kvinna kan ha flera, för tänk om det inte fungerar med den första?

Sakta men säkert arbetar kvinnoorganisationerna för att dekonstruera könsroller och myter kring sexualitet. Då det är en central roll i den sexuella kommersiella exploateringen av barn och ungdomar då majoriteten av förövarna och köparna är män. REDMAS tillsammans med andra organisationer fråga sig varför det ser ut på så sätt. Och framförallt, vad kan vi som samhälle göra? För det är trots allt vi alla som är och skapar vårt samhälle och allt i det. Trots många myter och stereotyper i samhället, finns det alltid några som ifrågasätter det och väljer att göra skillnad. Nicaragua må vara ett patriarkalt samhälle såsom de allra flesta i vår värld, men detta går inte obemärkt förbi och ett stort antal människor inom landet organiserar sig för att göra skillnad.

Paola Castro Echeverri, programpraktikant, Nicaragua.

De unga kommunikatörerna

I april har jag fått äran att delta i två utbildningar för unga kommunikatörer. Men vilka är dessa kommunikatörer kanske ni tänker?

En av kommunikatörerna, Yoseling, som deltar & hjälper till på en Workshop, Telica

För att jobba med det allvarliga problemet Sexuell Kommersiell Exploatering (SKE) så har man här på Svalornas samarbetsorganisationer i Nicaragua 4 större mål. Ett av dessa mål är: Barn och ungdomar (målgruppen) ser sig själva och erkänns som sociala subjekt och rättighetsinnehavare. Innan jag åkte hit hade jag ingen aning om hur viktigt orden sociala subjekt är här. Det som förmedlas på föreläsningar som samarbetsorganisationerna har är att barn och ungdomar är människor med egna tankar, funderingar, viljor, de känner och upplever.

Problematiken med att barn och ungdomar inte ses som sociala subjekt blir väldigt påtagligt för mig när jag lär känna flera ur målgruppen och blir mer insatt i landets ekonomiska läge. På grund av brist på försörjningsmöjligheter så lämnas barnen ofta utan tillsyn då föräldrarna tvingas söka sig till andra städer för att försörja sig. Ett stort antal barn och ungdomar lever med sina farföräldrar då föräldrarna immigrerar till grannländer där det finns fler jobbmöjligheter. Många farföräldrar här har svårt att ta hand om sig själva, hur ska de då dessutom kunna se efter ett, två, tre till fyra barn? Jag stöter ofta på barn och ungdomar som är själva hemma fram till 8 på kvällarna då föräldrarna är tvungna att jobba i andra städer, vem ser efter dem? Jag kommer i kontakt med ungefär 50-100 barn och ungdomar i veckan och hälften, om inte mer, har en vardag utan tillsyn, de ska tidigt klara sig själva. På grund av den svåra ekonomiska situationen i landet så finns det få närvarande föräldrar som kan ta hänsyn till barnens tankar, viljor och upplevelser.  Därför är det extra viktigt att de får utbildning om deras rättigheter och de riskfaktorerna som finns som gör att de kan bli utsatta för Sexuell Kommersiell Exploatering.

Sociala subjekt & rättighetsinnehavare!

För att nå upp till målet att målgruppen ser sig som sociala subjekt så har man ett förväntat resultat: Barn och ungdomar har kunskap om deras rättigheter och vikten av att delta och organisera sig för att sprida, försvara och agera i förebyggandet av sexuell kommersiell exploatering.

En strategi för att uppnå detta resultat är social kommunikation och det är här de unga kommunikatörerna kommer in i bilden. De unga kommunikatörerna är mellan 10-15 år och deras uppgift i Telica är:

*Att utbilda sig extra i teman kring SKE.
*De ska påminna sina klasskamrater om när viktiga föreläsningar angående SKE hålls.
*De gör informationsväggar på respektive skola
*De är konferencierer på större aktiviteter
*De arbetar fram radioprogram som sänd i lokal radio

Att vara kommunikatör är något som de anmäler sig till frivilligt och kommunikatörerna är elever i de skolor som vi arbetar med här. Om fler anmäler sig än vad budgeten tillåter så har man aktiviteter där de mest passande studenterna väljs ut.

Utbildning för unga kommunikatörer med fantastiska journalisten Anita 

som jobbar på den lokala kanalen 55 

Dessa unga kommunikatörer är unika i att kunna sprida information, deras kunskap sprider sig som ringar på vattnet. En viktig roll som de har på föreläsningar och workshops är också att sätta igång diskussioner så att deras klasskamrater inte tycker att saker är pinsamma och att de sköter sig. Detta extra stöd de ger ska man inte underskatta då jag, nu med erfarenhet, kan säga att det inte är lätt att få barnen och ungdomarna att lyssna och bearbeta den information som ges. Många är EXCEPTIONELLT hyperaktiva då det finns få möjligheter till rörelse på fritiden.  I utbildningen som vi höll för en grupp kommunikatörer idag så fick de fräscha upp deras kunskaper angående SKE genom rollspel och diskussioner, en övning i att våga vara den första som säger något samt olika tekniker som man kan använda sig när man har föreläsning. De hade en diskussion om vilka varningstecken det finns när någon är på väg in i SKE, det var överväldigande att höra hur säkert de kunde föra diskussionen. Den skillnad som de gör och kan göra med den kunskap som de nu besitter gör att de alla är ovärderliga i detta förebyggande arbete i Telica, Nicaragua.

Framtidens unga kommunikatörer? 

Hälsningar

Elin Jakobsen Rydstedt, programpraktikant Telica, Nicaragua

ECP möte vid havet, Las Peñitas, Nicaragua

Las Peñitas, Leon, Nicaragua

Runt ett u-format bord med påskgul duk, möts koordinatörerna för var och en av organisationerna: Club Infantil från Jinotega, APEADECO från Telica, Mary Barreda från Leon och Miriam från Estelí samt även personal från Svalkontoret. Utanför är det över 30 grader och 

havet med brusande vågor väntar. 

Under mötet utvärderar man tidigare aktiviteter och planerar nya. 

I juli möttes stora delar av personalen i Tisey för att göra kvartalsutvärderingen av programmet. Alla försöker vara självkritiska och bland annat kommer det fram att alla tycker att det är viktigt att träffas och lära sig av varandra men att alla borde försöka vara mer uppmärksamma.

-Jag lärde mig att det är viktigt att omvärldsbevaka, eftersom det som händer i landet är viktigt för vårt arbete, sa en av kvinnorna. 

Idalia och Maria José håller i mötet

Sedan börjar en stor diskussion om torkan. Det är torrt i marken eftersom regnet ännu inte anlänt, trots att det borde gjort så i maj. Bönderna har inte kunnat odla. I värsta fall betyder det mer hunger och mer arbete för organisationerna eftersom fattigdom i hög grad hänger ihop med kommersiell, sexuell exploatering av barn. 

-I Telica har det gått sa långt att man har börjat dela ut matpaket åt de familjer som är mest beroende av sina odlingar. De ska i alla fall ha tillgång till basvaror som majs och bönor, fortsätter en annan kvinna.

Det knackar på dörren och en lista med lunchförslag börjas skickas runt. Det skapas en ny stämning i rummet och folk börjar ta sig för magen medan de trånande väljer från listan. Idag blir det för dem allra flesta fisk!

Även barnen från de fyra olika organisationerna möttes för utvärdering under juli. De flesta är mycket nöjda med hur denna aktivitet gick av stapeln och det visar sig att även barnen uppskattade att träffas. Det man däremot var mindre nöjd med, var att några av ungdomarna lyckades smita ut på natten för att busa med allt och alla. 

-Det måste bli ändring på det. Tänk om det händer något. Man kan bli biten av en orm och vad vet vi egentligen om dem som bor i den har byn? Vad som helst hade kunnat hända. Det är nog viktigt att vi tar upp det med barnen själva.

Planering av informationsbok till barnen

Imelda, Magda, Carmen, Rosa Maria och Klara på ECP möte

Men främst handlar mötet om en annan sak. Att få till en informationsbok till barnen som ska användas under en kampanj senare under året. Boken handlar om kommersiell, sexuell exploatering av barn och är inriktad på att förebygga dessa brott, enligt organisationernas program. Alla barn ska få varsin liten bok som med hjälp av färglada figurer informerar om faror som att ta emot presenter från någon man inte känner, att låta någon fotografera en eller att hemlighålla relationer med äldre män.

Alla deltar aktivt i att rätta stavfel, ger förslag på förbättring av bilderna och hur man ska få boken att framstå som en produkt från alla fyra organisationer, inte bara en. Först är diskussionerna lite upprörda, men tillslut verkar alla enas. 

-Det viktigaste är förstås att barnen godkänner den. Vi tycker kanske att vi har gjort ett jättebra jobb, men det spelar ju ingen roll om den inte blir godkänd av målgruppen. 

I nästa steg ska den printas i ett par svartvita exemplar, sen ska de små kommunikatörerna få satta pennorna i den och föreslå ändringar och förbättringar. 

Jag kommer på mig själv med att se fram emot det tillfället. Mötena med barnen och ungdomarna är alltid roligast.

Text: infopraktikant Emmelie Heljeved Bild: infopraktikant Emmelie Heljeved

SIGRID: Det värsta man kan tänka sig

Sigrid Petersson i Nicaragua, inlägg 2

När jag berättade för nära och kära att jag skulle praktisera för Svalorna Latinamerika här i Nicaragua var reaktionerna enhälligt positiva. Men när jag berättade vad det var jag skulle skriva om, dök en orosrynka upp i mångas pannor. Sexuell kommersiell exploatering av barn och unga måste vara en av de värsta sakerna man kan föreställa sig. Att ens tänka tanken att det skulle drabba ett barn eller ett syskon ger magont. Familj och vänner kände viss oro för hur det skulle vara för mig att hantera ämnet på nära håll.

Då hade jag ännu inte förstått att den verksamhet Svalorna Latinamerika stöttar endast arbetar förebyggande. De nicaraguanska samarbetsorganisationerna kom fram till att det är statens ansvar att tillhandahålla omsorg. Det civilsamhället kan bidra med är att minimera risken för att det ska ske. Att påverka och transformera bakomliggande orsaker, förutsättningar och riskfaktorer. Det handlar om att sprida information, att göra barn och unga medvetna om sina rättigheter, att få dem att se riskfaktorer och att ge utrymme för kreativa möten mellan barn och vuxna.    

T-shirt i barnstorlek tryckt av organisationen Club Infantil:
"Respektera mig, ge mig andrum, krama mig, pussa mig,
lyssna på mig, le mot mig, förstå mig, stötta mig"

De barn och unga jag möter i första hand har alltså inte själva blivit utsatta för övergrepp. De är delaktiga i organisationernas aktiviteter för att lära sig, för att sprida information till andra i samma ålder och för att ha en plats där de kan ventilera problem som är relaterade till den här typen av problem.  Men trots att det arbete som Svalorna Latinamerika stöttar är förebyggande, stöter organisationerna ständigt på barn och unga som själva blivit drabbade av olika former av våld eller övergrepp.

Just nu ligger det fyra tjocka häften framför mig på bordet. Det är olika undersökningar om sexuell kommersiell exploatering som gjorts i Nicaragua. En tung läsning som lämnar en klump i bröstet. Där finns citat från flickor så unga som tolv år. Där de berättar hur deras liv varit fyllt av våld och övergrepp. Det står om konsekvenserna det sexuella våldet får i form av sömnproblem, skuldkänslor och självmordstankar. Och det står om ett osynliggörande av kunderna. Hur det finns en social acceptans mot dem och en inofficiell diskurs där man ser behovet av sexuella tjänster som något naturligt.

Det är ingen lättsam läsning. Men det är otroligt viktiga undersökningar.  Var och en av dem avslutas med förslag på förändringar till situationen. I en informationsbroschyr utgiven av organisationen Puntos de encuentro kan jag läsa följande: ”Om du känner en minderårig person som är utsatt för sexuell exploatering: Försök att inte döma eller stöta bort henne. Ge henne istället ditt sällskap och ditt stöd för att vända sig  till de statliga myndigheter som ska ta hand om henne med diskretion.”

Jag tror, som mina nära och kära, att det är fruktansvärt jobbigt att möta någon i en situation av sexuell kommersiell exploatering på nära håll. Men det är inte mig det är svårast för.

Text och foto: Sigrid Petersson

Informationshäftena jag läser:

• Preguntas y Respuestas sobre la Explotación Sexual Comercial de Niños, Niñas y Adolescentes, ECPAT International, 2007 
• Protejamos a las Adolescentes, Puntos de encuentro, 2011
• Ruta Crítica de Adolescentes Violentadas por Explotación Sexual Comercial, Asociación “Mary Barreda”, 2005
• Un Acercamiento al Delito de la Trata de Personas en Nicaragua, Save the Children, 2007