Häromdagen upptäckte jag att alla mina bloggar på ett eller annat sätt handlat om kvinnor och kvinnors styrka. Det är väl inte så konstigt eftersom jag har arbetat på en kvinnoorganisation under de senaste månaderna, men det kanske också säger något om vad arbetet på MIRIAM betytt för mig själv som kvinna. MIRIAM lyfter på många sätt kvinnors självkänsla och tro på sig själva och det har gjort starkt intryck på mig. Det var en solig förmiddag då vår videogrupp intervjuade Dora på den organisation hon jobbar på. Dora är en varm kvinna med ett skratt som öppet och ärligt får hennes kastanjefärgade ögon att glittra. Denna dag var hon klädd i en röd dress och ett par röda högklackade skor. Dora utstrålar självständighet och tro på sig själv. Att få ta del utav hennes historia är gripande. Hon berättade om den våldssituation hon levt under flera års tid då hon blev hotad med en pistol mot tinningen och utsatt för sexuellt våld. Att trots de svåra upplevelserna se styrkan i hennes ögon och leende är en obeskrivlig känsla.
De kvinnor jag under de senaste månaderna haft workshop med i deltagande video har nu valt att berätta sin egen historia, deras historia om hur de genom MIRIAM funnit det stöd som lett dem vidare, om hur deras liv som Dora säger ”förändrats 360 grader”. Det är en otroligt stark upplevelse att se hur kvinnorna berättar om och filmar sig själva, om hur de drömmar de aldrig själva vågat drömma blivit
verklighet. Den dagen vi träffade Dora upptäckte jag att detta också är något som MIRIAM gjort för mig, min dröm om att jobba med deltagande video och mänskliga rättigheter på en organisation är plötsligt verklighet. Jag tänker på hur ofta vi tvivlar på oss själva och vår egen kapacitet. I Nicaragua har jag insett vikten av att även i Sverige och andra länder erbjuda fortbildning för kvinnor för att jobba med självkänslan. Det handlar om en utvecklingsfråga på global nivå där man i denna organisation kommit långt. MIRIAM har exempelvis betytt mycket för min egen självkänsla. Att se kvinnorna på MIRIAM göra en film om sig själva, höra om hur de tagit sig ur våldssituationer, klarat grundskolan, tagit sig till universitetet. Att känna deras styrka och genomsyras av den är något jag alltid kommer att bära med mig. Det får mig att känna att ingenting är omöjligt. Kvinnorna har blivit av med sin osäkerhet inför kameran och känner sig säkra på sig själva och sin förmåga. Det är min förhoppning och tro att videon kommer att vara till stor nytta för organisationen men det har även varit en slags inre resa för kvinnorna att skapa den. Jag känner att jag har mycket att tacka MIRIAM för, men jag hoppas även och tror att jag lämnar lite av mig själv hos dem.
//Joana
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar