Inlägg 6, Ana Falk i Nicaragua
De två argument som utgör själva kärnan till varför Sida drar tillbaka biståndet till Nicaragua i förtid är ett) Nicaragua är odemokratiskt och två) revolutionen skulle ha förändrat mer. Men vad talar vi om egentligen? Kan Nicaraguas fattigdomsproblematik verkligen tillskrivas enskilda individer eller partier? Var denna “förbannelse”, som en högt uppsatt inom den svenska biståndsrörelsen refererade till under en paneldebatt, tidigare Somoza och nu Sandinisterna?
Nicaragua är ingen isolerad ö i havet. Istället är det tillsammans med alla andra stater delaktigt i ett internationellt system. Ett system som trots sin självbild som neutralt och som trots sina ideal erkänner Realismens idé om att vår värld är anarkisk och att var stat drivs av egenintresse. Med andra ord att vi måste tillåta systemet domineras av ett fåtal länder på bekostnad av flertalet, annars kollapsar det. (FN:s föregångare Nationernas Förbund sägs till stor del ha kollapsat på grund av den idealism som det byggdes på och att man inte gav USA en god nog anledning att värna om organisationen.)
Detta ser vi till exempel i det faktum att säkerhetsrådet har fem permanenta medlemmar med varsin vetorätt. Vi ser det i WTO:s handelsrundor där det antas handelsregler som favoriserar världens industrialiserade länder. Vi ser det i den internationella brottsmålsdomstolen som kan utfärda en häktingsorder på Sudans president men som tvingas skriva på klausuler som hindrar den från att göra detsamma med medlemmar av amerikanska armén - trots att inget av länderna har ratificerat Romfördraget!
Alltså för att förtydliga: Jag menar inte att rättfärdiga Daniel Ortegas politik eller att antyda att den inte skulle ha en inverkan på det nicaraguanska folket! Men lika lite som man kan analysera spänningarna mellan Libanon och Syrien eller folkmordet i Rwanda utan att inkludera i analysen impakten av tidigare koloniala strategier, kan man begära av FSLN att kunna “bryta den förbannelse som håller Nicaragua i fattigdom”.
Dessutom måste vi fråga oss: Är det bästa svaret på korruption och maktmissbruk verkligen att dra sig ur ett land?
EU och Danmark har visserligen sänkt och fryst sitt bistånd till statsbudgeten men man ser över att kanalisera pengar via privata företag och organisationer istället. Är inte detta ett alternativ som Sverige också bör diskutera?
Som jag tidigare skrev är situationen för SRHR frågor kritisk i Nicaragua, med ett totalt abortförbud. Organisationer som ifrågasätter Ortegas politiska beslut påbjuds än tuffare motstånd. Och nedskärningen i statsbudgeten förespås gå ut över hälsosektorn, utbildningen och infrastrukturen, som redan är bristande i landet. Dessutom har delar av befolkningen redan slagits hårt av klimatförändringar som resulterat i hungersnöd som tros bli värre.
Finn fem fel i Sidas beslut att dra sig ur Nicaragua. Jag hittar i alla fall två.
Ana Falk
infonicaragua@svalorna.se
2 kommentarer:
Bra blogg, bra skrivet och framförallt ett viktigt ämne. Din kritik behövs för att få fler att börja öppna ögonen för Sidas agerande.
Tack för bloggen, alltid lika vass!
Aina
Håller med Aina, det är mycket viktigt att kritiskt granska Sidas och andra stora internationella biståndsorgans agerande i så kallade utvecklingsländer. Det pågår mycket villkorande, maktfullkomlighet och rent kolonialistikt agerande...
Skicka en kommentar