AINO: På besök i La Paz

Aino Ravandoni i Peru,  inlägg 3

Skillnaden mellan Peru och Bolivia känns av direkt när jag kliver över på bolivianskt mark i närheten av Copacabana. När jag efter ungefär 15 timmars färd från Arequipa åker ned från El Alto ligger La Paz och glimmar som i en gryta och jag tappar andan för att det är så vackert. Jag har rest till La Paz för att besöka mina kollegor på Svalorna Latinamerikas kontor och utbyta lite tankar och erfarenheter. Till skillnad från Arequipa är La Paz huvudstad och ändå tycker jag mig se fler traditionellt klädda kvinnor här. De bär kjolar som kallas polleras och på huvudet sitter en plommonstops liknande hatt. Dessutom hör jag flera stycken som pratar aymara och quechua vilket jag inte hört i Arequipa. Är det något jag bara får för mig eller är bolivianerna mer stolta över sitt andinska ursprung?

Visst har vänner berättat att det förekommer mycket rasism i Bolivia. Går du klädd i traditionella kläder släpps du t.ex inte in på vissa ställen. Samtidigt återfinns de andinska i kyrkan, för högtider och i riter som alla utför. Exempelvis veckan innan karnevalen i februari när allt välsignas. På banker, skolor och företag skvätts det alkohol i hörnen av alla rum och det tänds rökelser. Bolivianerna köper miniatyrer av visum, barn, bilar, hus och partners som ges bort till vänner som önskar sig just dessa saker.


La Paz för mig är ett underbart kaos. Backar upp och ned, gamla hus, höghus, micros (minibussar), gamla skolbussar från USA, kvinnor i traditionella kläder, ungdomar från olika subkulturer och det andinska. I El Alto bor de mest utsatta, längre ned i La Paz har vi medelklass och i Zona Sur bor överklassen där ett mildare klimat råder. Höjdskillnaden mellan El Alto och Zona Sur är tusen meter säger någon till mig.

Lima och Arequipa känns inte lika traditionellt i mitt tycke. Är det så att peruanerna försöker radera sitt andinska ursprung? På reklam och i tv-program syns personer som ser ut att vara av europeisk härkomst. Peruanerna verkar skämmas för sina andinska rötter samtidigt som de är stolta över inkaindinanerna, deras förfäder och arkeologiska efterlämningar. Det verkar finnas dubbla känslor även för det spanska ursprunget. Här finns en skam för att kolonisatörerna var svinuppfödare från Spanien blandat med någon slags stolthet för att man härstammar från européerna. Underligt! Det finns ett problem med självkänslan som jag tror lägger krokben för massor av saker, inte minst utveckling. När kommer peruanerna förlika sig med sitt dubbla ursprung och lägga självförakt och myter åt sidan?

Aino Ravandoni
programassperu@svalorna.se