Många i Peru lever en dag i taget. I västvärlden pratar vi mycket om att leva i nuet, tänka på det vi är i just nu. Här finns människor som lever så utan att behöva anstränga sig – de har inte något val.
När det blir rött för bilarna kastar sig Carlos, nio år, ut framför dem och börjar hjula för fullt. Precis innan det slår om till grönt springer han fram till bilarna och sträcker ut sin hand.
Någon bidrar med en slant, de flesta inte. På trottoaren vid sidan om vägen sitter Carlos mamma med ett barn i famnen. I handen har hon tuggummipaket som hon säljer. Carlos vet inte hur länge han har arbetat med att uppträda framför bilar.
- Så länge jag kan minnas, säger han.
Det börjar bli mörkt ute. Trumandet hörs på långt håll. Vid samma trafikljus som Carlos arbetar även Victor och Manolo i kväll. De turas om med pojken i rampljuset och uppträder varannan gång det blir rött. Manolo jonglerar i takt till det dova djembetrumandet som Victor framkallar. Båda är sminkade som clowner.
Victor och Manolo är i 20-års åldern. De är båda från Colombia och har rest runt i två års tid. Både Victor och Manolo har valt att leva så här. För dem handlar det om en livsstil.
- Jag vill återvända till rötterna, till det som är på riktigt. Genom konst och musik sänder jag mitt budskap till folk. Jag väcker de som är slavar i systemet och beroende av tiden och får leenden tillbaka, säger Victor.
Han berättar att livet i Colombia är hårt. Det är svårt att få jobb och han beslöt sig därför för att åka ut och resa. Nu jobbar för att få ihop pengar till mat och tak över huvudet. Mer än så vill han inte ha, säger han.
Nadia Enedahl
infoperu@svalorna.se
3 kommentarer:
Det levande liv dagliga arbetet hårt, men vad de gillar och det slet folk leende de valde
carlos men förhoppningsvis inte lära av gatan att vara starkare i livet, och du behöver inte svagare
=)
Nadia!!! Har inte läst det här förrän nu. Fin och intressant artikel. Bra med en skildring av alla dessa barn som gör konster framför bilarna medan vi i vår skyddade värld skyndar vidare... Intressant med kontrasterna av det självvalda och det mer påtvingade artisteriet...
Kram Hanna
jag håller med Hanna! komplicerade kontraster som tål att tänkas på...
Skicka en kommentar