Angela Alcalá, Peru, inlägg 1
Först och främst måste jag säga att spanska är mitt modersmål. Hur som helst så har jag upptäckt att ”arequipeño” är ett nytt språk för mig. Jag måste erkänna att jag skäms lite när jag inte förstår när servitrisen på restaurangen förklarar för mig vad ”caigua rellena” är. Hon pratar om en fylld grönsak och när hon ser att jag inte förstår, försöker hon förklara att ”caigua” liknar en annan grönsak, en grönsak jag inte heller vet vilken den är. Jag har känt mig vilse på den kulinariska fronten i Arequipa. Jag använder andra uttryck, andra ord för grönsaker, föremål och diverse. Men, men, sakta men säkert och efter tio dagar i Arequipa då jag hade testat väldigt många olika maträtter, kändes det som om jag var på väg att bli en arequipeño-matproffs.
Och det är inte bara när det gäller mat som jag har känt mig vilse, på jobbet har jag lärt mig många användbara ord (som jag i smyg skriver i mitt block så att jag vet vad de betyder). ”Equidad” dvs. ”jämställdhet” är ett mycket bra ord, ”empoderar” dvs. att få målgruppen vi jobbar med inom Svalorna Latinamerika att förstärka sin roll i samhället, är också ett mycket bra ord. Jag har inte bara ändrat mina ordval när jag beställer mat eller när jag pratar med mitt NGO-språk, jag har olika tonlägen beroende på vad jag gör också. Jag har ett allvarligt tonläge när jag bokar en konferenslokal, ett skämtsamt tonläge när jag prutar hos taxichauffören, ett avslappnat tonläge när jag är ute med Ida (den andra praktikanten) eller om jag är med andra peruaner utanför jobbet. Jag må ha spanska som ”första språk” men här gäller det att lära sig nya koder och samhällsregler så att man gör sig förstådd!
"Caigua rellena" (Fylld caigua)
En peruansk meny: Rena grekiskan för mig!
Angela Alcalá
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar