För två veckor sedan var det presidentval i Nicaragua. Det slutade med en brakseger för Daniel Ortega som får sitta kvar vid makten. Valprocessen var intressant men också bekymmersam att följa då den visade hur långt politikerna är villiga att gå för att vinna väljare. I Nicaragua, där nästintill hela befolkningen är kristen och majoriteten är troende katoliker, har den katolska kyrkan och religiös övertygelse fått en betydande roll i det politiska spelet.Nicaragua är en sekulär stat och sedan 1939 råder religionsfrihet. Den katolska kyrkan har dock starkt inflytande i samhället och de katolska biskoparnas åsikter har stor inverkan på befolkningen. Det är därför inte ovanligt i Nicaragua att politiker använder religionen för att vinna folkets stöd.
Den omvalda presidenten Daniel Ortega är en av de politiker som har insett fördelarna med att föra samman politik och religion. Han använder sig ofta av kristen symbolik i sina tal och gick bland annat till val med slagorden "kristendom, socialism och solidaritet". Genom att alliera sig med kardinal Obando, huvudstadens ärkebiskop, och låta honom representera partiet i offentliga sammanhang har banden mellan partiet och kyrkan stärkts ytterligare.
Med katolska kyrkans starka fäste i Nicaragua är det emellertid inte konstigt att politiker vill visa upp en nära relation till kyrkan. Inför valet gick biskoparna ut med ett öppet brev till befolkningen i vilket de presenterade vilka egenskaper en presidentkandidat som är värd att rösta på skall ha. De avrådde bland annat från att rösta på presidentkandidater som är för abort och samkönat äktenskap.
Biskoparnas inflytande över politikerna gör sig speciellt tydligt i abortfrågan. Abort är sedan 2006 totalförbjudet i Nicaragua, även när kvinnans eller fostrets liv eller hälsa är i fara. När Amnesty International under sitt besök tidigare i år kritiserade abortförbudet satte detta igång en stark motreaktion hos biskoparna, som konsekvent hävdade rätten till liv. Ingen av presidentkandidaterna ifrågasatte biskoparnas hårda linje trots många protester från civilsamhället. Istället slöt de upp bakom biskoparna och gick alla till val med löftet om fortsatt abortförbud. Politikernas ovilja att ifrågasätta biskoparna i abortfrågan kränker inte bara kvinnans sexuella och reproduktiva rättigheter, det ger också företräde för de mest konservativa rösterna inom den katolska kyrkan framför mer liberala tolkningar.
För att vinna väljare krävs slughet och smidighet. Men när det politiska spelet riskerar att gå ut över något så fundamentalt som religionsfriheten och rätten till sin egen kropp och sexualitet kanske det är dags att se över spelets regler.
Text och foto: Madeleine Winqvist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar