Cecilia Holm, Bolivia inlägg 3
"Perez, Perez, un boliviano, Autopista, uno cincuenta, Ceja, Ceja”. Killen som mer eller mindre hänger ut genom rutan på minibussen ropar för full hals för att få fler passagerare. Detta är en mycket vanlig syn i La Paz, i nästan varenda minibuss sitter det en person som i många fall är en ung kille eller en cholita och ropar sig hesa. Under rusningstiden blir det väldigt surrigt i luften av alla medhjälpare som försöker överrösta varandra.
Bolivia är verkligen minibussarnas land, tillsammans med taxibilarna fyller de La Paz gator. Flera gånger har jag undrat om det verkligen kan vara lönsamt att köra minibuss, särskilt med tanke på den rådande inflationen.Chauffören ska ha lön och medhjälpare, som troligtvis ingår i familjen, ska väl också ha något för att sitta en hel dag och skrika ut genom rutan, och som dessutom måste stå upp halvlutad, för att inte slå huvudet i taket, om alla sätena är upptagna.. Numera åker jag nästan dagligen minibuss upp till El Alto, ca en halvtimmes resa, och för detta betalar jag mellan 1,50-2 bolivianos. Väl uppe i Ceja, som är El Altos knutpunkt, byter jag minibuss och åker ca 20 min till för 1 boliviano. Detta innebär att jag betalar max 3 bolivianos (mindre än tre kronor) för nästan en timmes resa.
Det finns både för- och nackdelar med minibussarna. Fördelen är att man inte behöver passa några tider, det bara är att gå ut på gatan, vinka och hoppa in. Missar man en kommer det strax en ny med samma destination. Samtidigt är just detta en nackdel, bussen stannar stup i kvarten för vinkande personer som vill åka med eller så stannar den för att släppa av någon. När någon vill gå av måste alla som sitter närmast dörröppningen gå ut för att sedan gå på igen och sätta sig så långt in som möjligt i bussen. Detta senario upprepas gång på gång, senast satt jag på fyra olika platser under resans gång. Men dessa resor börjar bli en vana och när jag kommer tillbaka till Sverige kommer jag säkert sakna att jag inte bara kan springa ut och vinka in bussen vid vägkanten.
Cecilia Holm
cecilia.holm@svalorna.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar