EMELIE: Miljötänk i Sydamerikas fattigaste land

Emelie Petersson i Bolivia, inlägg 3

För ett par veckor sedan deltog jag i ett möte med arbetsgruppen för mainstreaming av miljö. Syftet med denna arbetsgrupp är att införa ett miljöperspektiv i samtliga aktiviteter inom Suma Thakhi, ett program som arbetar med barn och ungdomar. 

Under mötet insåg jag dock att mainstreaming inte innebär samma sak i Bolivia som i Sverige. Förra året fokuserades arbetet med miljö främst på punktinsatser, till exempel med temadagar som Dia del Agua (vattnets dag) eller Dia del Arbol (trädets dag), och inte på att integrera miljötänk i programmets redan inplanerade aktiviteter. 

Då jag inte ville påverka gruppen för mycket med mitt västerländska tankesätt höll jag mig till en början i bakgrunden och observerade diskussionen. En, för detta år, ny medlem i gruppen kom med en hel del intressanta idéer och påpekade hur det arbete de hittills utfört inte kunde klassas som mainstreaming och gruppen började helt plötsligt diskutera i andra banor. Jag kände mig nöjd med att inte ha lyft fram mina åsikter inom ämnet alltför tidigt i mötet. I slutet av mötet kände jag ändå ett behov av att flika in med några idéer. Exempelvis då en aktivitet för att plantera träd med barnen planerades och gruppen diskuterade hur dyr plasten som måste köpas för att skydda träden skulle bli eller att man skulle skriva ut och posta hundra enkäter. När jag påpekade att det nog är miljövänligare att återanvända material de redan har vid varje organisation såg många först lite frågande ut men började sedan diskutera ivrigt om andra saker de också kunde återvinna.

Det allmänna miljötänket som finns i Sverige är inte närvarande i Bolivia, vad som går att återvinna, att det inte går att bränna glasflaskor eller att kemikalier skadar jorden. Efter mötet med denna arbetsgrupp kände jag ett behov av att få fortsätta arbeta med denna fråga då denna brist på kunskap påverkade mig djupt och jag är nu en aktiv deltagare i arbetsgruppen. Det känns givande att få ta del av gruppens idéer och åsikter och arbeta utifrån ett för mig nytt perspektiv. Jag hoppas att min medverkan kan ha en positiv inverkan på såväl arbetsgruppen som programmets aktiviteter men även att deltagarna fortsätter kämpa för en bättre närmiljö och en hälsosammare framtid för barnen i arbetsområdet.

Foto: Samuel Apaza

Text och foto: Emelie Petersson

programassbolivia@svalorna.se