MACARENA: Protest med fest

Macarena Mendoza Alvarez i Bolivia, inlägg 5


Efter en månads semester i Sverige är jag tillbaka på kontoret. Rent politiskt är allting sig likt, det blev ingen statskupp (se mitt förra blogginlägg). Evo Morales är fortfarande president och den sociala kampen fortsätter. Med betoning på kamp – men i Bolivia, kontrasternas land, kan man fråga sig hur allvarligt protesterna tas.

Demonstranterna fyllde La Paz gator. Foto: Macarena Mendoza A.

Redan andra veckan i Bolivia skakades La Paz gator av gruvarbetare med dynamit och spänningen var ett faktum. Cirka 70 000 gruvarbetare protesterade mot de olika arbetsavtalen som gäller beroende på vilka man jobbar för. Trots dynamit och smällare på gatorna gick människor omkring som en vanlig vardag. Det var svårt att förstå allvaret i situationen, med dynamit som smällde, folk som sprang, och så försäljare som stod i sina hörn och ivrigt skrek ut vilka varor som fanns till salu.

Från Boliviakontoret blev vi tillsagda att stanna inne tills vi visste närmare vad som skulle hända. På kvällen fick vi reda på att protesten lett till sammandrabbningar mellan de olika gruvarbetargrupperna, och resulterat i ett dödsfall och åtminstone sju skadade. Regeringen höll möte och bad gruvarbetarna om 48 timmars vapenvila, något som senare visade sig bara ha blivit godkänt av några grupper inom konflikten (och därför drabbas Bolivia av blockader även idag).

Gruvarbetare samlade på San Francisco-torget

.

Dagen därpå var det tveksamt om det var grönt ljus för att gå till kontoret och jag hoppades på svar via tv-nyheterna.  Jag blev inte förvånad när jag såg att gruvarbetarna var kvar på San Francisco-torget. Däremot blev jag förvånad över att flera dansgrupper tog tillfället i akt och hade dansuppvisningar mitt på torget. Nationella tv-kanaler var inbjudna och de filmade för fullt. Först folkdans från Potosi, gruvarbetarna tittade stolta på och applåderade. En stund senare dansades senaste disco-hiten och gruvarbetarna bjöds in för att delta och lära sig – vilket de glatt gjorde. Det absurda i situationen var total, och sett utifrån är det svårt att förstå hur tv och demonstranter tänker. Det ger en känsla av att ingen tar protesten på allvar. Varken media eller demonstranter. Medan ena gruppen sörjer sin förlorade medkämpe, dansar de andra glatt på torget och blir filmade av nationella tv-kanalen.

Det som var skrämmande och samtidigt spännande – till en början, omvandlades till en folkfest på ett öppet torg. Gruvarbetare som bara dagen innan hade smällt dynamit på La Paz gator var nu istället uppbjudna till dans. TV-reportrar som sprungit på La Paz huvudgator med gasmasken i högsta hugg stod nu och visade den glada folkfest som växt fram. Kontrasternas land, ja visst, men ibland är det svårt att veta hur allvarlig situationen verkligen är – trots dödsfall.




Text och foto: Macarena Mendoza Alvarez
infobolivia@svalorna.se