Efter en månads semester i Sverige är jag tillbaka på kontoret. Rent politiskt är allting sig likt, det blev ingen statskupp (se mitt förra blogginlägg). Evo Morales är fortfarande president och den sociala kampen fortsätter. Med betoning på kamp – men i Bolivia, kontrasternas land, kan man fråga sig hur allvarligt protesterna tas.
Demonstranterna fyllde La Paz gator. Foto: Macarena Mendoza A. |
Redan andra veckan i Bolivia skakades La Paz gator av gruvarbetare med dynamit och spänningen var ett faktum. Cirka 70 000 gruvarbetare protesterade mot de olika arbetsavtalen som gäller beroende på vilka man jobbar för. Trots dynamit och smällare på gatorna gick människor omkring som en vanlig vardag. Det var svårt att förstå allvaret i situationen, med dynamit som smällde, folk som sprang, och så försäljare som stod i sina hörn och ivrigt skrek ut vilka varor som fanns till salu.
Från Boliviakontoret blev vi tillsagda att stanna inne tills vi visste närmare vad som skulle hända. På kvällen fick vi reda på att protesten lett till sammandrabbningar mellan de olika gruvarbetargrupperna, och resulterat i ett dödsfall och åtminstone sju skadade. Regeringen höll möte och bad gruvarbetarna om 48 timmars vapenvila, något som senare visade sig bara ha blivit godkänt av några grupper inom konflikten (och därför drabbas Bolivia av blockader även idag).
Gruvarbetare samlade på San Francisco-torget | . |
Det som var skrämmande och samtidigt spännande – till en början, omvandlades till en folkfest på ett öppet torg. Gruvarbetare som bara dagen innan hade smällt dynamit på La Paz gator var nu istället uppbjudna till dans. TV-reportrar som sprungit på La Paz huvudgator med gasmasken i högsta hugg stod nu och visade den glada folkfest som växt fram. Kontrasternas land, ja visst, men ibland är det svårt att veta hur allvarlig situationen verkligen är – trots dödsfall.
Text och foto: Macarena Mendoza Alvarez
infobolivia@svalorna.se
1 kommentar:
Bra initiativ!
Skicka en kommentar