SOFIA: Nybliven Tinku-mästare

Sofia Gustafsson i Bolivia, inlägg 4

I lördags var det äntligen dags för Gran Poder, den årliga karnevalen här i La Paz, och jag skulle få vara med och dansa Tinku. I över en månad har jag, tillsammans med en grupp bestående av lika delar utlänningar och bolivianer, tränat flera gånger i veckan och nu skulle vi få dansa loss på gatorna.

Vi träffades tidigt på morgonen för att göra oss i ordning. Håret skulle flätas i två långar flätor och jag hade därför panikköpt lite extra hår under fredagskvällen. Det var kanske inte helt rätt färg men man får ju inte vara så kräsen. Tinkukläderna bestod av en lång klänning och en mängd extra tygstycken som vi satte fast med säkerhetsnålar där vi tyckte att de passade bra. Allra bäst gillade jag dock hatten med de långa fjädrarna och banden som fladdrade runt medan vi dansade.

Karnevalen har katolska rötter, som numera blandats upp med inslag från Aymarakulturen, och det är el Señor Jesús del Gran Poder, det vill säga den Allsmäktige Jesus, som firas. Varje år deltar runt 30 000 dansare och 4000 musiker i karnevalståget med olika danserna från olika delar av Bolivia.

Tinku, dansen som jag jobbat hårt med att lära mig, var från början en krigarteknik som sedan omvandlades till en årlig ritual där olika byar möts för att göra upp. Än idag händer det att dessa möten får blodiga konsekvenser. Vår version av Tinku var dock mer harmlös även om den var rätt fysiskt ansträngande på grund av alla hopp och snurrar. Under fem timmar dansade vi oss fram på gatorna och som tur var hade vi snälla vänner som bjöd på vatten, öl och choklad så att vi orkade hela vägen.

En allvarlig incident inträffade dock, när jag mitt i dansen skulle rätta till mina flätor kände jag att en fattades! Jag vände mig om och såg min danskollega glatt svinga min stackars fläta i luften. Som tur var hittade jag en trevligare danskollega som kunde hjälpa mig att sätta fast flätan igen.

Jag hade helt missat att karnevalen också var en tävling, men tydligen hade vi i alla fall lyckats bemästra dansen ganska bra eftersom vår grupp vann över de andra Tinkugrupperna!

Sofia Gustafsson
programassbolivia@svalorna.se

LINNEA: Dels väldigt jobbigt, dels väldigt roligt

Linnea Uppsäll i Bolivia, inlägg 3
Att intervjua folk om abort är ett rätt sorgligt arbete, däremot rekommenderas varmt att dansa i glittriga kläder på gatorna!

Jag har ägnat mycket tid åt att skriva om abort på sistone. Det är jobbigare än jag trodde det skulle vara, jag har fått veta vissa otrevliga saker. Som att polisen i El Alto brukar hitta aborterade foster och döda spädbarn ibland soporna. Abort är nästan helt förbjudet här. Den allmänna åsikten är att abort är mord, skolorna lär ut det och en gravid tjej blir oftast avstängd från undervisningen. Samtidigt är spridningen av preventivmedel dålig och många kvinnor blir oplanerat gravida.

På landsbygden har kvinnorna dubbelt så många barn som de egentligen skulle vilja. Barnbidrag finns inte så för en fattig familj kan ytterligare ett barn påverka ekonomin rätt mycket. Och Bolivia har den högsta mödradödligheten i Sydamerika. Självklart väljer många kvinnor att genomgå en illegal abort, trots att det är straffbart och ofta får hälsofarliga komplikationer.

Abrupt över till roligare saker: Gran Poder, en karneval som hålls årligen i La Paz. I år dansade över 50 000 personer. Vår grupp dansade populäraste dansen, morenada, en långsam och elegant dans. Kvinnorna skulle föreställa cholitas antiguas, 1800-talsversionen av de aymarakvinnor man idag ser klädda i flera lager kjolar och plommonstop. Dock hade någon valt ett dyrt 80-talsinspirerat färgglatt tyg till den krusidulliga blusen och kjolen, därför såg vi snarare ut som clowner tycker jag. Bilden här bredvid är den enda jag har hittills, den var publicerad i största dagstidningen dagen efter.

Min stackars pojkvän hade det rätt jobbigt i sin 30-kilosdräkt. Men det var kul att dansa i alla fall! Gatorna var smockfulla av åskådare trots att vi började tidigt en lördagsmorgon. Många applåderade åt oss, antagligen tyckte de det var särskilt roligt att vi blekansikten dansade. När vi dansat i nästan fyra timmar var vi klara och det blev fest med en massa öl och mer dans. Sen hade vi väldigt ont i fötterna.

Ha det bra!

Linnea Uppsäll
infobolivia@svalorna.se

CECILIA: Förberedelser…

Cecilia Holm i Bolivia, inlägg 2
Just nu är jag inne i förberedelsernas tid. Till helgen är det Gran Poder i La Paz och nästa helg är det äntligen dags för den veckolånga hantverksmarknaden i Casa Sol, d v s på vårt kontor.

Den senaste veckan har gått i dansens tecken. Vi är några ”gringas” som ska få uppleva lite boliviansk kultur genom att dansa morenada i en stor grupp på Gran Poder. I söndags var det pre-entrada, vilket innebar att vi tränade på gatorna i La Paz. Iklädda svarta byxor och hattar, vita skjortor med whiphalas (den andinska färgglada flaggan) på ärmarna och en stor clownliknande fluga samlades vi klockan sju på morgonen för att få håret flätat. För att få den rätta looken med en jättefläta har vi köpt flätor av riktigt hår på marknaden. Det var i stort sett omöjligt att få tag på blonda flätor, så vi fick köpa det vi fick tag på och försöka bleka. Resultatet blev inte det bästa men det får duga. I fyra timmar dansade vi omkring på gatorna och sedan var det mer dans och fest. Ser fram emot lördagen då vi kommer att vara uppklädda som cholitas antiguas (gammeldags traditionellt klädd kvinna) med en glittrig kjol som är gjord av sex meter tyg och under det ska vi ha fyra underkjolar. Snacka om en riktig snurrkjol.

Förberedelserna inför hantverksmarknaden flyter på. Den senaste tiden har jag varit ute och besökt några av producenterna som ska medverka på marknaden. Vi har diskuterat kvalitet, färger och modeller som de ska sälja och så har jag varit ute och handlat tyger med en grupp som syr kläder. Alla ser fram emot marknaden och jobbar på, även om det i mina ögon går lite långsamt för att hinna med att producera alla produkter de vill ha med på marknaden. Tillsammans med en kommunikationsgrupp har jag tagit fram affischer och flyers, som nu är klara och alla hjälps vi åt att dekorera La Paz. Om en vecka står vi redo att ta emot besökarna!

Cecilia Holm

LINNEA: Konfliktfylld folkomröstning

Linnea Uppsäll i Bolivia, inlägg 2

Nu har jag varit svala i en månad, det känns fint. Har spenderat en hel del tid på kontoret men även varit på några konferenser samt gjort intervjuer för artiklar jag skrivit. Däremot är det inte så fint att det för tillfället är rätt så oroligt i Bolivia.

På söndag den 4 maj ska det rikaste departementet, Santa Cruz, hålla en olaglig folkomröstning om ett förslag till självständighetsförfattning. En väldigt kortfattad sammanfattning av läget är att den rika vita överklassen har hafsat fram en autonomiförfattning på ickedemokratisk väg som folk kommer rösta för utan att ha satt sig in i bara för att gå emot regeringen och ursprungsfolken. Så läget är spänt. Det finna extrema grupper på båda sidor som skulle kunna ta till våld, nu eller när som helst egentligen.

Vi har haft extra säkerhetsgenomgång på kontoret och ska hålla oss i La Paz nu i helgen. Själv kommer jag inte att rapportera så mycket från händelserna eftersom la.nu har två andra skribenter på plats som gör det väldigt bra.

Det har blivit en hel del hejdåfester på sistone, praktikanterna Martina och Saul är på väg tillbaka till Sverige och flera kompisar från andra länder har också gett sig av till nordligare breddgrader. Rätt bra tid att åka egentligen, här blir det bara kallare och mörkare medan det väl i Sverige är vacker vår såvitt jag förstår?! (Jag är inte avundssjuk alls.) Cissi och jag har i alla fall en pressad vitsippa på väggen på kontoret och har till och med ordnat en Valborgsfest.

En annan skojig sak är att jag om knappt tre veckor ska dansa runt på La Paz gator! Den 17 maj är det Gran Poder i staden, en stor danskarneval som pågår hela dagen och vi är några ”gringos” som ska dansa. Tjejerna ska vara utklädda till en sorts 1800-tals cholitas, med flätat löshår, hög hatt och fem lager kjol och killarna ska ha glittrande dräkter som heter superachachi och väger 8 kg. Ni får nog veta hur det gått i nästa blogginlägg.

Ha det fint!

Linnea Uppsäll

infobolivia@svalorna.se