Den engagerade ordföranden

Utanför huset surrar bina och inne på ett bord står burkar fyllda med guldfärgad honung. Erica Soto har haft bikuporna utanför sitt hus i två år och honungen från bina blir en extra inkomst som hon delar med de andra i föreningen.
Sedan två år tillbaka är Erica ordförande i Asociación Productores Agropecuario Tipan Paracolca (föreningen för jordbruksproducenter Tipan Paracolca). Hur en förening fungerar och vad en ordförare ska göra lär hon sig genom att fråga eftersom hon inte har någon tidigare erfarenhet av det. Hon har inte heller haft möjlighet att gå ut gymnasiet men hon vill lära sig nya saker och tycker om att delta, utbyta idéer med andra och att involvera sig.

Hemma hos Erica står burkarna från den tredje honungsskörden föreningen gjort. Foto: Mathilda Bäcklin.

– Tidigare var jag väldigt tyst av mig, men alla har rätt att komma med sin åsikt, berättar Erica.
Och hon tycker att åsiktsutbyte är en av de viktigaste delarna med att delta i föreningar. Hon berättar att hon tycker att det är viktigt att folk uttrycker sina åsikter och hon vill att alla ska våga ta mer plats. Tidigare har Erica varit kommunledamot i byn Tipan för att främja en ren politik där alla vill engagera sig och arbeta för området.
– Det Castilla Media behöver är utveckling av hemmen och fälten. Det finns stora ojämlikheter och det mesta hamnar i större städer som Arequipa. Utvecklingen kommer inte hit.

Erica har samarbetat med Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram PDR sedan programmet startade i Castilla Media år 2012, och nu deltar också hennes man och två barn. Hon tycker att aktiviteterna har hjälp samhället mycket och menar att det gäller att passa på att lära sig av PDR medan de är här så att de sedan kan fortsätta utveckla Castilla Media på egen hand.
– Vi i föreningen kommer sakna PDR när det tar slut år 2016, men vi känner också att vi kan klara det här själva nu. Fram till slutet av 2015 har vi en arbetsplan att uppfylla så vi vet vad vi ska göra, vi vill bara att PDR hjälper oss och stöttar oss fram till slutet av programtiden.

Sammanlagt blev det runt 70 kilo honung när föreningen skördade honung senast. Foto: Mathilda Bäcklin.

Enligt Erica är machismon en av Castilla Medias största utmaningar. Hon berättar att en del kvinnor inte får vara med på PDRs aktiviteter för sina män men hon tror att PDR kan hjälpa till med arbetet mot machismon. Med PDRs utbildningar ökar respekten bland ungdomarna som leder till mindre machismo, ökad jämställdhet och en syn på alla som lika värda förklarar hon. Men trots att kvinnorna i Castilla Media inte har samma makt och frihet som männen skulle Erica inte vilja byta roller.
– Att vara kvinna är underbart! Kvinnan är en kämpe och har fler ansvarsområden än mannen. Och en måste uppskatta det.

På Ericas baksida står föreningens bikupor som är fyllda av bin och honung. Foto: Mathilda Bäcklin.

Mathilda Bäcklin, informationspraktikant i Peru

Teknisk utbildning för sammarbetsorganisationerna om våld inom familjen

Förra veckan ordnade Svalorna ett utbildningsevent för alla ledarna på samarbetsorganisationerna; Albor, CDC, Cistac, och Red Ada. Tre experter hade bjudits in; juristen Luz María Calderón, psykologen och aktivisten för genusfrågor Mateo Andrés Solares och aktivisten för HBT-frågor Alberto Moscoso Flor, för att prata om våld i hemmen, sexuella orienteringar och könsidentiteter. Experterna var alla väldigt duktiga och fick med sig publiken på att ställa frågor och att uttala sig om deras tankar kring dessa teman.

Luz María Calderón.
Foto: Sonia Ampuero

Föreläsaren och juristen; Luz María Calderón, startade dagen med temat våld inom familjen. Hon tog upp den skrämmande statistiken att bland de latinamerikanska länder har Bolivia de högsta nivåerna av våld mot kvinnor och ett dödsfall inträffar var tredje dag under rubriken ”kvinnomord” i landet. Hon tittade sig runt om i salen och sa att av alla kvinnor som fanns i rummet (vilket var ca 10 st) har 9 av oss blivit drabbade av någon typ av våld. Detta kunde vara fysiskt våld, sexuellt våld, psykologiskt våld eller ekonomiskt våld. Ofta är detta något som partners eller familjemedlemmar utsätter kvinnorna för. Det utbredda våldet drabbar även barn. Genom så kallade disciplinära metoder som fysiska slag och verbala övergrepp, uppskattas ungefär 83 % av alla barn och ungdomar i Bolivia ha utsatts för våld i sitt eget hem. I hennes jobb som jurist har hon kommit i kontakt med många av dessa kvinnor och barn som blivit utsatta. Ofta dyker dem upp och är väldigt bestämda om att de vill anmäla förövaren och se till att han får sitt straff men ofta händer det också att kvinnan slutar att dyka upp på möterna. Det kan bero på att hon blivit rädd, ångrat sig eller blir orolig för att barnen ska förlora deras pappa.

Den 9 mars 2013 antog Bolivias regering en lag för att garantera kvinnor ett liv fritt från våld. I lagen definieras flera olika typer av våld mot kvinnor och även kränkningar av sexuella rättigheter tas upp som en typ av våldshandling. Dock har lagen inte fungerat så bra i praktiken då bara fyra procent har lett till fällande domar (8 av 206 brott som har gått till domstol). Våld som sker i hemmet anses av vissa medborgare, rättsväsande och lokala myndigheter, som lever kvar i gamla föreställningar, tillhöra hemma och lösas i hemmet. Andra håller fast vid att män fortfarande har rätt att slå sin fru och sina barn.

Sammarbetsorganisationerna Albor, CDC, Cistac, och Red Ada.
Foto: Sonia Ampuero

Efter föreläsningarna, som alla hade anknytning till Svalorna Latinamerikas utvecklingsprogram i Bolivia, Suma Thakhi II, pratade jag med flera som sa att de hade fått en massa nya lärdomar, inspiration och ideér hur de ska jobba med dessa frågor och att det är ytterst viktigt att fortsätta lära ut och sprida information om våld i hemmen, sexuella orienteringar och könsidentiteter. Som praktikant på Svalorna Latinamerika tyckte jag att denna dag var väldigt givande, precis som alla andra dagar tillsammans med sammarbetsorganisationerna Albor, CDC, Cistac, och Red Ada.


Sonia Ampuero, Programpraktikant i Bolivia

Ungdomarnas förening i Castilla Media

Generación de Nuevos Lideres y Lideresas, GNL, (generation av nya ledare) är föreningen i Tipan för ungdomar som vill lära sig mer om och utveckla samhället de bor i. En fredag i slutet av maj träffade de Irma Timaná, fältkoordinator för Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram PDR, för att planera föreningens mål, syfte och aktiviteter.

Innan mötet startade fick några nyfikna ungdomar tittar på bilder från Sverige. Foto: Mathilda Bäcklin

Flera av ungdomarna har tidigare samarbetat med PDR och känner därför till programmet, men Irma passade ändå på att berätta för dem både vad PDR är för något och hur Svalorna LA och samarbetsorganisationerna arbetar ihop för att pigga upp ungdomarnas minnen. Under hennes beskrivning av programmet hjälpte de till att fylla i det hon berättade. De visste till exempel redan vad flera av samarbetsorganisationerna heter och hur länge de ska samarbeta med de boende i Castilla Media. Det märktes att PDR är ett program som många har koll på i Castilla Media.

Irma förklarar för ungdomarna var PDR är för något. Foto: Mathilda Bäcklin

Precis som föreningarna deras föräldrar är medlemmar i behöver ungdomarnas förening en arbetsplan för året. Irma frågade de elva ungdomarna som satt runt mötesbordet i PDR:s kontor vad föreningen ska arbeta med.
– Vi måste arbeta mot machismo och med feminism, föreslog en av tjejerna. Några andra höll med.
Att arbeta med människors mentalitet, alkoholism, dåliga vanor, att arbeta för att bevara kulturen och att arbeta med en Castilla Media-identitet var frågor de också bestämde är viktiga för föreningen. Irma lyssnade på deras förslag och skrev upp allt på ett papper på väggen under rubriken ”vision”.

De pratade också om de olika aktiviteterna föreningen ska hålla i. Dans var många av dem sugna på och det vill gärna visa upp något under årets Encuentro de Saberes som är ett tillfälle för de boende i Castilla Media att visa vad de kan. All från mat, hantverk, dans och sång brukar visas upp under eventet.  Andra förslag på aktiviteter kom också upp under mötet. De pratade om att de borde göra något för miljön i området och kom med förslaget att ha en kampanj för att minska föroreningarna i Castilla Media. Irma fortsatte skriva upp allt på pappret och till slut hade de en lite tydligare bild av vad föreningen vill göra och uppnå i Castilla Media.

Yeraldin, Anabel och Liz berättade att GNL tidigare haft temadagar om bland annat alkoholism. Foto: Mathilda Bäcklin.

Eftersom GNL handlar om ledarskap förklarade Irma för ungdomarna hur en bra ledare kan vara.
– En ledare ska vara er representant och en person med bra egenskaper, sa hon.
Hon berättade också att en ledare bör väljas genom en demokratisk process och att resultatet efter en demokratisk omröstning måste respekteras.  Och i slutet av mötet röstade ungdomarna fram en ordförande för GNL. De gav först förslag på tre olika personer i föreningen och sedan röstade de med handuppräckning. Norca Roca Aguilar blev den vinnande kandidaten när alla hade fått räcka upp handen en gång.
– Det handlar inte bara om mig utan om hela gruppen och jag ska försöka guida er på bästa sätt, sa hon som föreningens nya ordförande.

Mathilda Bäcklin, informationspraktikant i Peru

Albor om machismo

Förra veckan hade Svalorna Bolivia besök från Svalorna Peru. Veckan var fullspäckad med aktiviteter för att Ida-Maja och Mathilda på bästa möjliga sätt skulle få inblick i hur vi här till öster om dem jobbar. Det blev ett intressant utbyte.

Med undantag från CISTAC (som just för veckan inte hade några inplanerade aktiviteter), besökte vi och deltog i aktiviteter hos alla samarbetsorganisationer. En dag blev tjejerna inbjudna att berätta om arbetet i Peru för Red Adas livesända radioshow. Vi deltog i en föreläsning som hölls för ungdomsgruppen Brigadisterna hos CDC. Vi tittade på Solo Para Machos när vi lite tid över på kontoret. Och utöver det blev tjejerna grundligt insatta i hur projektet Suma Thakhi II är tänkt att fungera här i La Paz och El Alto.

Ungdomsgruppen Albor på studiecirkel

En av dagarna var vi även på Albor, där det stod på agendan att spela teater kring föreställningarna om könsroller. En tjej och en kille ställde sig inför resten av gruppen, sen delades två lappar ut till var och en av ungdomarna som satt på golvet framför. På lapparna fick var och en sedan skriva typiska påståenden för kvinnor respektive män. Efter det fick var och en av ungdomarna spela personen som uttryckte åsikten, medan den tejpade fast lappen någonstans på personens kropp.
På killen tejpades många påståenden om att han skulle vara stark, att han skulle tjäna familjens levebröd, att han skulle ha många tjejer och älska att ligga, men också att han skulle ta vara på sina privilegier. På tjejens kropp tejpades lappar upp om att hon borde vara vacker, att hon skulle vara oskuld innan hon gifter sig, och att hon skulle ta hand om barnen.

Uppläsning av påståendena. Foto: Sara Byrskog

Efter varje ”session” (först gick ungdomarna igenom påståendena för killen, sen för tjejen) reflekterade gruppen gemensamt över vad som hade sagts, hur det hade sagts och varför.  Något det reflekterades mycket över var varför påståendena om kvinnor ofta var negativt laddade uppmaningar eller förtäckta hot genom skådespelet. ”Ingen kommer vilja ha dig om du inte tänker på ditt utseende/har legat med för många/inte kan laga mat, etc.”. Efter varje ”session” (först gick ungdomarna igenom påståendena för killen, sen för tjejen) reflekterade gruppen gemensamt över vad som hade sagts, hur det hade sagts och varför.  Något det reflekterades mycket över var varför påståendena om kvinnor ofta var negativt laddade uppmaningar eller förtäckta hot genom skådespelet. ”Ingen kommer vilja ha dig om du inte tänker på ditt utseende/har legat med för många/inte kan laga mat, etc.”. Även om killen givetvis också fick sin beskärda del av fördomar och sociala krav, så var han inte i samma utsträckning bemött med arga reaktioner och ilska som tjejen var.

Så vad blev utgången av detta? Att ungdomarna reflekterade över hur machismo kulturens normer återspeglas i samhället som i stort, samtidigt som dom reflekterade över sitt eget förhållningsätt i återskapandet av machistiska normer genom den här övningen. Och det är precis där som Albor vill vara.

Sara Byrskog, infopraktikant, Bolivia

Aktiviteter om machismo och könsroller på Albor

Under veckan som gått har vi svalor i Bolivia fått trevligt besök från svalorna i Peru, Ida-Maja och Mathilda. Förutom mysiga filmkvällar, turistande och shopping så var det ett utmärkt tillfälle för kunskapsutbyten och vi lärde oss mycket av varandras arbeten.
En av aktiviteterna som Ida-Maja och Mathilda följde med på var en studiecirkel som samarbetsorganisationen Albor höll i. Denna eftermiddag var temat machismo och könsroller.  Fyra lappar hade satts upp i rummets alla hörn; ”jag håller verkligen med”,” jag håller med”, ”jag håller inte med” och ”jag håller verkligen inte med”. Därefter lästes påståenden upp och den lappen som stämde bäst överens med vad man hade för åsikt skulle man ställa sig vid. Det gällde också att motivera varför vi hade ställt oss vid just det hörnet som vi hade valt.

Ungdomarna i Albor

Ett av påståendena som fångade mitt intresse var ”Alla barn som föds är antingen kvinnor eller män”. Då det rådde väldigt delade meningar kändes det spännande att få höra alla ungdomarnas svar.  En tjej som ställt sig vid hörnet ”jag håller med” berättade att det bara är så att man föds till kvinna eller man. Gänget som ställt sig vid ”jag håller inte med” förklarade att man föds som man eller kvinna men att man sen kan känna sig som någon annan när man blivit lite äldre. De ungdomarna som ställde oss vid ”jag håller verkligen inte med” argumenterade för att könet bara är en social konstruktion. Att könet som omgivningen uppfattar kan skilja sig från det kön som personen anser sig tillhöra.  Dessutom kan vissa personer även födas som intersexuella. Detta betyder att man föds med en penis och vagina på samma gång. Det diskuterades ytterligare några minuter och ungdomarna var ivriga att få sina åsikter hörda.

Sonia Ampuero, Programpraktikant i Bolivia