URSULA: Peru – Same same, but different

Ursula Garro med Salomé Apaza på samarbetsorganisationen SIRA-SADA.

URSULA GARRO I PERU, inlägg 1
Jag kan inte säga att de här var mina första veckor i Peru, för det är de inte. Jag kommer från Peru, men ändå känns det som mycket är nytt för mig här i Arequipa. Mina upplevelser här har öppnat för mig en helt annan sida till mitt land. En sida jag inte kände till, som hjälper mig förstå Perus verklighet.

Jag är socionom och därför är det sociala viktigt för mig. Jag kom i kontakt med biståndsarbete då jag praktiserade på Rädda Barnen i ett halvår. Där fick jag förtåelse om hur man arbetar med bistånd från svenskt perspektiv. Nu kommer det att vara intressant att se hur man arbetar med bistånd från mottagarens perspektiv och förhoppningsvis få en helhetsbild om biståndsarbete.

Det har gått två veckor sedan jag började min praktik på Sociedad Agrícola de Arequipa. Det är en jordbruksförening som erbjuder olika tjänster med syfte att stärka jordbrukarna. En av tjänsterna är ett informationssystem (SIRA) som ska bistå jordbrukarna med teknisk information via deras webbsida och bulletin, samt att forsöka skapa förutsättningar så att de som bor i glesbygda områden utanför Arequipa får tillgång till information genom offentliga internetstationer. Min uppgift är att hjälpa till genom att samla tekniskt material som ska att användas i deras webbsida och bulletin samt delta i de olika aktiviteter med jordbrukare som syftar till att medvetandegöra dem om varför det är viktigt att få tillgång till information.

Det är just det här som gör att jag har möjlighet att se Peru från ett annat perspektiv. Jag har nu möjlighet att resa till olika byar och komma i kontakt med folk som kan förklara varför situationen för bönderna ser ut som den gör idag, varför det är så svårt att ta sig ur den och hur den påverkar familjer och samhället. Jag håller just nu på att förstå hela den här problematiken och återkommer med reflektioner kring det i mina framtida inlägg.

Jag ser fram emot tiden jag har kvar. Jag vet att jag kommer att lära mig massor, samtidigt som jag känner att det finns möjligheten att komma med förslag och påverka. Stämningen på kontoret är mycket avslappnad och inte alls hierarkisk, vilket kan vara ganska ovanligt i peruanska sammanhang, detta gör att jag trivs mycket bra.

Vi hörs igen om några veckor!

Hälsningar, Ursula Garro