Kreativ kamp på APEADECO

Förra veckan tog jag chansen att besöka min praktikantkollega Jennifer Linders arbetsplats på APEADECO i Telica. De förberedde det sista inför föreställningen för att uppmärksamma 8 mars – den internationella kvinnodagen - med dans (som går att läsa om i ett av Jennifers blogginlägg), ståuppkomik och ett inlevelsefullt tal från Norvin Campos, verksamhetsledare för organisationen.

Efter att bussen släppte av mig i Telica förstod jag att det här skulle bli ännu ett blogginlägg där jag försöker beskriva den nicaraguanska värmen med så levande metaforer som möjligt. Solen var tjock. Staden svettades och människorna verkade röra sig långsamt, nästan svajande, över plazan och så vidare. För i i Telica, som kantas av den massiva vulkanen med samma namn, är det ännu varmare än där jag kommer ifrån.

Nog om det, när jag tog mig fram till APEADECO:s huvudkontor och det kändes som jag upplösts och blivit kondens på en bilruta (var tvungen) möttes jag av ett stort partytält med färgglada ballonger och glad musik. Jennifer kom fram ur ballongmolnet och hälsade mig välkommen. Inne på kontoret stod ett gäng tjejer i traditionella nicaraguanska klänningar i rött och vitt och gjorde sig redo för att inleda föreställning som drog till sig fler och fler nyfikna Telicabor.

Norvin Campos håller ett brinnande tal om jämställdhet. Fotograf: Johannes Rydinger

APEADECO:s målgrupp liknar till viss del Mary Barredas. Det rör sig främst om ungdomar och deras föräldrar. Men det som skiljer APEADECO från flera av Svalorna LA:s andra samarbetsorganisationer i Nicaragua är att de har ett särskilt nära samarbete med MINSA (hälsomyndigheten), MINED (utbildningsmyndigheten), polisen, rättsväsendet och borgmästeriet. Det är relationer som bland annat möjliggjorts av Telicas småskaliga storlek. Jennifer berättade för mig att hon fått intrycket av att samtliga samarbetspartners verkligen gynnas av det intima samarbetet.

I publiken kunde jag skymta en och annan polis som skrattar högljutt åt en trio ståuppkomiker som drog skämt om mans- och kvinnoroller i Nicaragua. Därefter följde en mer traditionell dans. Denna gång av nioåriga Francis Bojorge som gjorde entré i partytältet. Hon dansade koncentrerat och verkade inte bry sig särskilt mycket över de femtiotal personer som satt knäpptysta och kollade på henne.

Francis Bojorge framför en traditionell Nicaraguansk dans. Fotograf: Johannes Rydinger

Under våren har APEADECO planerat in workshops med ungdomarna som innefattar flera kreativa uttryck som rita, måla och tröjtryck. Även dansen, där Jennifer fått ansvar för sin egen lilla trupp, är ett återkommande inslag i organisationens verksamhet.

Jag pratar med Norvin och Maria-Elena Sanabria från APEADECO och undrar vad kreativitet spelar för roll i arbetet med barn och unga. De förklarar att det blir ett sätt att både stärka ungdomarnas självförtroende, låta de stå i centrum men också lyfta viktiga frågor till en publik. Som i fallet med 8-mars-föreställningen där det blir ett statement när barn och unga kan uttrycka sig kreativt genom dans (utan alla explicita sexuella övertoner, lägger Maria-Elena till), och tillsammans, med vuxna och andra barn, kan stå upp för sina rättigheter och lyfta frågor om trafficking och våld på ett engagerande sätt.

Den kreativa och lekfulla stämningen måste lyst igenom och träffat mig någonstans i magen för i skrivande stund känner jag mig upplyft och hoppfull, trots att hela staden har drabbats av elavbrott och jag sitter på deras kontor utan fungerande AC och smälter ihop med stolen (där hände det igen).

Johannes Rydinger, infopraktikant, Nicaragua