I oktober förra året utsågs partiet Movimiento al Socialismo (MAS) till ledande regering i Bolivia. Den 29 Mars är det nu även distriktsval och ledande partier för nio regioner ska utses. Alla partier som inte är MAS representerar opposition. Även om allianser och block emellanåt uppstår, så innefattas de inte av landets politiska system i stort. Partierna vilar således ensamma på sina rykten och sin popularitet, vilket stundtals gör de politiska samtalen mellan partierna hätsk och debattklimatet hårt.
Än så länge finns det inga kvinnor i partiledarkretsen, åtminstone i de mer etablerade partierna. Det kan i sig betraktas som ett problem för jämställdheten och som ett tecken på att det finns osynliga barriärer för kvinnor som söker makt. Men vilka satsningar har gjorts för att inkludera kvinnor i politik i Bolivia?
När det kommer till politisk representation, så har en omfattande laglig process som bygger på kriterier för rättvisa och jämlikhet successivt utvecklas sedan år 1997. Då antog man ett kvoteringssystem, där 48 % av parlamentarikerplatserna tilldelades kvinnor. Ytterligare en lagändring antogs 2004, där det bestämdes att var tredje nominering av politiska kandidater skulle utgöras av kvinnor. Dock saknades påföljder i de fall lagen bröts, trots upprepade försök att få domstolar att utöva verkan. Denna klyfta gjorde det möjligt för politiska partier att undergräva lagen. Efter en långdragen process utfärdades 2010 ett beslut om positiv särbehandling av kvinnor. Detta fattades för att stödja politiskt deltagande av kvinnor och för att tillämpa principerna om rättvisa och jämlikhet, men också för att blidka utrikeskonstitutionen gällande vallagar.
Bolivia har idag registrerat betydande framsteg i kvinnors deltagande i kvantitativa termer. Dock har erfarenheterna från 2004 tydliggjort behovet av att kontrollera det verkliga deltagande av kvinnor och män i valprocesser, liksom påvisat nödvändigheten i att upprätta tydliga sanktioner för överträdelser. Dessutom har problem relaterade till diskriminering, trakasserier och politiskt våld mot ett växande antal kvinnor i den offentliga sektorn varit återkommande.
Hälften av alla kvinnor i den offentliga sektorn har erfarenheter av våld, diskriminering eller trakasserier som vid något tillfälle har hindrat dem i utövandet av deras arbete. Konkreta åtgärder för att öka kvinnors politiska deltagande, bland annat genom frihet från våld, har därför varit en av dom viktigaste punkterna på agendan. För att trots det främja politisk delaktighet och beslutsfattande för kvinnor i landet har sedan 2012 alltså ytterligare en lagstiftning kommit till för att främja kvinnornas politiska delaktighet i landet. Lag 243 Contra el Acoso y la Violencia Política hacia las Mujeres (mot politiskt våld och trakasserier mot kvinnor) gör våld och politiska trakasserier mot kvinnor olagligt, och förövaren riskerar hamna i fängelse.
Lag 243 är unik för Bolivia och har kommit att bli en modell i diskurser som berör skyddet för och förstärkandet av kvinnliga rättigheter. Få fall i jämförelse med anmälningar har ännu registrerats, och mörkertalet är okänt. Vilken potenial lagen än så länge har för att förändra den politiska situationen för många kvinnor är därför oklart. Som del av en process mot ökad kunskap om hur kvinnlig representation i samhället ska utökas, kan den dock inte vara bortkastad. Och som allra bäst ser vi en kvinnlig partiledare inom kort också.
Sara Byrskog, infopraktikant i Bolivia
Än så länge finns det inga kvinnor i partiledarkretsen, åtminstone i de mer etablerade partierna. Det kan i sig betraktas som ett problem för jämställdheten och som ett tecken på att det finns osynliga barriärer för kvinnor som söker makt. Men vilka satsningar har gjorts för att inkludera kvinnor i politik i Bolivia?
När det kommer till politisk representation, så har en omfattande laglig process som bygger på kriterier för rättvisa och jämlikhet successivt utvecklas sedan år 1997. Då antog man ett kvoteringssystem, där 48 % av parlamentarikerplatserna tilldelades kvinnor. Ytterligare en lagändring antogs 2004, där det bestämdes att var tredje nominering av politiska kandidater skulle utgöras av kvinnor. Dock saknades påföljder i de fall lagen bröts, trots upprepade försök att få domstolar att utöva verkan. Denna klyfta gjorde det möjligt för politiska partier att undergräva lagen. Efter en långdragen process utfärdades 2010 ett beslut om positiv särbehandling av kvinnor. Detta fattades för att stödja politiskt deltagande av kvinnor och för att tillämpa principerna om rättvisa och jämlikhet, men också för att blidka utrikeskonstitutionen gällande vallagar.
Bolivia har idag registrerat betydande framsteg i kvinnors deltagande i kvantitativa termer. Dock har erfarenheterna från 2004 tydliggjort behovet av att kontrollera det verkliga deltagande av kvinnor och män i valprocesser, liksom påvisat nödvändigheten i att upprätta tydliga sanktioner för överträdelser. Dessutom har problem relaterade till diskriminering, trakasserier och politiskt våld mot ett växande antal kvinnor i den offentliga sektorn varit återkommande.
Hälften av alla kvinnor i den offentliga sektorn har erfarenheter av våld, diskriminering eller trakasserier som vid något tillfälle har hindrat dem i utövandet av deras arbete. Konkreta åtgärder för att öka kvinnors politiska deltagande, bland annat genom frihet från våld, har därför varit en av dom viktigaste punkterna på agendan. För att trots det främja politisk delaktighet och beslutsfattande för kvinnor i landet har sedan 2012 alltså ytterligare en lagstiftning kommit till för att främja kvinnornas politiska delaktighet i landet. Lag 243 Contra el Acoso y la Violencia Política hacia las Mujeres (mot politiskt våld och trakasserier mot kvinnor) gör våld och politiska trakasserier mot kvinnor olagligt, och förövaren riskerar hamna i fängelse.
Lag 243 är unik för Bolivia och har kommit att bli en modell i diskurser som berör skyddet för och förstärkandet av kvinnliga rättigheter. Få fall i jämförelse med anmälningar har ännu registrerats, och mörkertalet är okänt. Vilken potenial lagen än så länge har för att förändra den politiska situationen för många kvinnor är därför oklart. Som del av en process mot ökad kunskap om hur kvinnlig representation i samhället ska utökas, kan den dock inte vara bortkastad. Och som allra bäst ser vi en kvinnlig partiledare inom kort också.
Sara Byrskog, infopraktikant i Bolivia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar