Förandinska terrasser som kan ses från Arhins centrum.
Foto: Alexandra Garcia Nilsson.
Klockan 9.20 sitter vi och väntar tillsammans med två deltagare på att de övriga deltagarna ska anlända till aktiviteten. En av dem är en pratsugen man som berättar om sin oro inför presidentvalet som kommer att hållas nästa år. Han säger att han har svårt att veta vem han ska rösta på, alla vill verka som goda representanter före valet men när de väl sitter i regeringsställning gör de lite för att förbättra situationen för landets invånare, särskilt för dem som bor på landsbygden. Ungdomarna lämnar landsbygden för att studera i städerna och blir sedan kvar där, de tycker att de har bättre framtidsutsikter där, och de har de ju rätt i, fortsätter han. Utflyttningen av ungdomarna från Castilla Media syns tydligt, människorna jag möter i distriktet är antingen barn eller vuxna. Svalorna Latinamerikas målgrupp är kvinnor och ungdomar, men då det råder brist på vad vi vanligtvis kallar ungdomar har personer upp till 34 års ålder fått ingå i kategorin. Efter att ytterligare 15 minuter har gått och tre deltagare till har anlänt säger Irma, samordnare för PDR, att vi inte kan vänta längre. Personen som hade ansvaret att ta med nyckeln till möteslokalen som aktiviteten skulle hållas i har fortfarande inte anlänt så vi klistrar upp stora pappersark på dörren och deltagarna sätter sig på en betongkant på andra sidan av den lilla vägen för att påbörja dagens aktivitet.
Irma förklarar bland annat att även om programmets målgrupp är kvinnor och ungdomar utestängs inga från att delta i aktiviteterna, och att programmet arbetar med att stärka deras medborgerliga rättigheter. Hon klargör även att programmet inte jobbar med att ge bort saker, utan att djur, växter och redskap som krävs för att realisera verksamheten kommer deltagarna själva behöva finansiera. Det säger hon nästan övertydligt och påpekar att det är viktigt att deltagarna förstår hur programmet fungerar från början för att de inte ska känna sig lurade efter hand. Hon påpekar även att deltagarna redan besitter mycket av den nödvändiga kunskapen och att det för programmets representanter därför främst handlar om att uppfriska denna kunskap och applicera den på nya sätt. Skulle ni ge en gris mycket eller lite plats, frågar hon deltagarna. De svarar att den ska få lite plats för att den inte ska röra på sig så mycket och göra av med energi, då de vill att det ska bli tjock snabbt. Precis, det är likadant med marsvin! Ofta har ni ju marsvinen lösa på golvet men om ni förvarar dem i burar och de får mindre plats kommer de ge mer mat, svarar hon.
Irma ger en introduktion till landsbygdsutvecklingsprogrammet för en grupp som vill organisera sig i Arhuin. Foto: Alexandra Garcia Nilsson
Irma förklarar bland annat att även om programmets målgrupp är kvinnor och ungdomar utestängs inga från att delta i aktiviteterna, och att programmet arbetar med att stärka deras medborgerliga rättigheter. Hon klargör även att programmet inte jobbar med att ge bort saker, utan att djur, växter och redskap som krävs för att realisera verksamheten kommer deltagarna själva behöva finansiera. Det säger hon nästan övertydligt och påpekar att det är viktigt att deltagarna förstår hur programmet fungerar från början för att de inte ska känna sig lurade efter hand. Hon påpekar även att deltagarna redan besitter mycket av den nödvändiga kunskapen och att det för programmets representanter därför främst handlar om att uppfriska denna kunskap och applicera den på nya sätt. Skulle ni ge en gris mycket eller lite plats, frågar hon deltagarna. De svarar att den ska få lite plats för att den inte ska röra på sig så mycket och göra av med energi, då de vill att det ska bli tjock snabbt. Precis, det är likadant med marsvin! Ofta har ni ju marsvinen lösa på golvet men om ni förvarar dem i burar och de får mindre plats kommer de ge mer mat, svarar hon.
Marsvin som ägs av en redan etablerad organisation som fått stöd av PDR. Foto: Alexandra Garcia Nilsson.
Efter att ha gett en genomgång i programmets uppbyggnad och hur det fungerar frågar Irma ifall deltagarna, som nu har uppgått till omkring tio personer, tycker att det låter intressant. En av kvinnorna i gruppen säger att hon tycker att det låter som ett bra upplägg. Hon berättar att ett tidigare program redan har varit där och att de gav dem bikupor, de gav dem dock inte kunskap i hur de ska ta hand om dem så alla bin har gått förlorade. Deltagarna får välja mellan om de vill starta en grupp inom marsvinsuppfödning, biodling, vävnad eller avokadoodling. Efter lite diskussion kommer de fram till att alternativen står mellan marsvinsuppfödning och biodling. De överlägger fördelar och nackdelar med de båda förslagen och efter en omröstning står marsvinsuppfödning som det vinnande alternativet.
Medlemmarna i den blivande organisationen i Arhuin diskuterar vilken typ av aktivitet de ska realisera. Foto: Alexandra Garcia Nilsson
Alexandra Garcia Nilsson, Programpraktikant, Peru
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar