En vecka i fält på jakt efter årsresultaten

Precis som Alexandra skrev förra veckan håller vi i Peru på att följa upp årets resultat i Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram PDR. Under hela förra veckan åkte därför teamet bestående av Alexandra, Miriam, Victoria och jag själv till Castilla Media för att fylla i enkäter och göra intervjuer med de som har deltagit i PDR:s aktiviteter under året.

Planen vi hade utarbetat var att Miriam skulle ansvara för kommunerna Pampacolca, Victoria för Viraco och Alexandra och jag skulle tillsammans ta hand om Típan, Uñon och Machaguay. I detta inlägg berättar jag om hur vi har frågat runt och jagat folk, knackat dörr för att till slut ändå lyckats med att samla in det material som vi behöver.

Eleverna i Típan fyller i enkäter övervakade av Victoria och Alexandra från Svalorna Latinamerika. Foto: Samuel Hallin Veres

Måndagen började med möten med de två skolorna i Típan för att boka in tider för att kunna dela ut enkäter till eleverna och för att kunna intervjua rektorerna och lärarna. Efter en intensiv förmiddag påbörjade Alexandra och jag jobbet med att omvandla namnen på våra listor till personer med ansikten. Genom att fråga oss fram kunde vi snart hitta fram till Erika Soto Silva, ordförande i Típans biodlarförening. Som ledare för en organisation skulle hon, förutom att fylla i enkäter, också intervjuas för att ge en mer fyllig bild av hur hon personligen påverkats av att vara med i PDR. Vi frågade bland annat hur hon upplever att hennes liv har förändrats sedan hon gick med i programmet.

- Innan var jag blyg och deltog sällan i möten. Idag känner jag att jag vågar mer och tar också mer plats. Jag känner att folk respekterar mina åsikter mer nu. Det är dock svårt att få folk att organisera sig här i Típan. I går skulle vi välja ny ordförande för föräldraföreningen och ingen ville ställa upp. Till slut blev det jag som blev vald, inte för att jag egentligen ville utan för att det var mig de flesta lyfte fram.

Erika Soto Silva presenterar sin förenings produkter under Jordbrukarmässan som hölls i Machaguay i augusti. 

Foto: Samuel Hallin Veres

På kvällen åkte vi till Uñon, den mest svåråtkomliga kommunen inom PDR. Vi hade dock tur och programmets bil fanns tillgänglig. Tack vare hjälpen från Claudio Quispe, PDR:s chaufför, kunde vi snabbt hitta deltagarna och sedan åka tillbaka till Típan för att ta igen oss till nästa dag.

Tisdag till fredag spenderade vi sedan i ständig rörelse i Típan. Det var inte helt enkelt att hitta de personer som fanns på våra listor. Var det inte så att de arbetade kunde vi mötas av att de var på resande fot eller till och med flyttat från byn. Tack vare att alla känner alla kunde vi dock till slut identifiera de flesta namn och skrev ner olika riktmärken såsom ”huset längst ner på gatan”, ”den svarta dörren” eller ”blåa huset mitt emot affären” för att kunna hitta de vi letade efter. Vi avslutade våra dagar i Típan med att besöka skolan igen där vi delade ut enkäter till eleverna.

På väg från Típan till Machaguay, utsikt över Tagre. 

Foto: Samuel Hallin Veres

Under lördagen befann vi oss i Machaguay. Även där fick vi fråga oss fram för att hitta hem till de som deltagit i PDR:s aktiviteter under året. Vi fick en lugn stund med Rocio Zuñiga Minaya, ordförande i Machaguays jordbrukarförening, när vi intervjuade henne i skuggan av eukalyptusträdet i hennes kohage.

- Tidigare bestod mitt liv av att ta hand om min son, se till kossorna och sen kolla på TV. Nu innehåller dagarna så mycket mer. Med deltagandet i PDR har mycket förändrats, nu tycker jag det är viktigt att engagera sig och försöka bidra till att saker blir bättre här i Machaguay.

Alexandra intervjuar Rocio Zuñiga Minaya i skuggan under ett eukalyptusträd. Foto: Samuel Hallin Veres

När vi frågade om hon såg några svårigheter med att vara ledare svarade hon att det kan vara problematiskt ibland för folk ser upp till en och förväntar sig att det är ordföranden som ska göra allt jobb. I framtiden hoppas hon att även andra tar ansvar, för att inte hon själv ska tröttna.

När klockan ringde klockan 2:30 på natten till söndag gick vi upp och ut i kylan för att ta bussen tillbaka till Arequipa efter en innehållsrik och intensiv vecka. Förutom att ha fått ihop alla enkäter som vi hade tänkt oss tar vi med oss tillbaka tretton intervjuer med sociala ledare, rektorer, ungdomsledare och kommunstyrelse. Vi är nu redo att påbörja arbetet med att analysera och skriva ihop årets resultatrapport.

Samuel Hallin Veres, programpraktikant, Peru