 |
| Morgon i byn Telica, Nicaragua |
En tisdag morgon klockan åtta är det möte med MAPAREF i byn Telica. Förkortningen står för Madres, Padres, Referentes y Familiares och innebär i princip den krets av vuxna som står barnen närmast.
Föräldrar, släktingar, lärare och andra förtrodda vuxna har makat sig till mötet i den mån de kan. De flesta kommer någon timme eller två sent, en del har småbarn med sig och andra kommer in med andan i halsen efter en längre promenad.
De är här för att lära sig mer dem de ämnen APEADECO försöker förmedla till barnen inom sitt program. Genom att bland annat åka ut till skolor och undervisa om sexualitet, genus, HIV och andra relaterade ämnen. Idag är det de vuxnas tur att försöka förstå att barnen är subjekt och inte objekt.
 |
| Deltagare bidrar till idéväggen |
Tyvärr händer det ganska ofta att man hör vuxna säga saker som “kan jag låna ditt barn? Jag behöver någon som går ett ärende åt mig” på gatorna i byn. Barnen blir därmed objekt, saker man lånar ut och sedan får tillbaka. Alltså ska denna skara vuxna idag lära sig att man istället kan fråga barnen “skulle du kunna springa och köpa lite mat till mig?”
APEADECOS koordinator Norvin föreslår också att man ska be om lov vid kroppskontakt.
- Ofta tar vi bara tag i barnen och ger dem en stor kram, utan att först fråga. De kanske inte alls vill ha en svettig kram av sin tjocka farbror de träffar en gång om året. Vi vet inte allt som händer i deras liv och det kan kännas obehagligt för dem. Därför bör vi först fråga "får jag ge dig en kram?" Det gäller även våra egna barn. Alla ska ses som subjekt, inte objekt. Alla har rätten att bestämma över sin egen kropp.
 |
| Administratören Idalia Laguna och två lärare deltar på mötet. |
Kvinnan som har ett ungt barn med sig, skruvar besvärat på sig. Ska hon fortsätta hålla honom i famnen eller låta honom springa fritt på golvet? Han slår sig fri och alla i gruppen ler när han tultar runt ibland oss.
Ibland går det fort att lära sig något nytt.
Förutom att de vuxna idag får lära sig att inte se barnen som objekt, skapar organisationen också ett nätverk av vuxna runt barnen. Tanken är att alla alltid ska vara på sin vakt mot de faror som lurar och att man i så fall ska slå larm, även om det gäller något annat barn än det egna.
Text och foto: Emmelie Heljeved
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar